Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Undervisning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Undervisning
— 907 —
Undleda sig
haffuer. 1 Sam. 9: 27. Herren haffuer
vnder-wijst migh at han (konungen) skal dödhen
döö. 2 Kon. 8:10. thet iagh icke weet, thet
vnderwijser migh. Job 6:24. vthtydhningen
(af drömmen) måtte Konungenom vnderwijst
warda. Dan. 2: 30. biörn Clauson haffuer oss
vnderuist om noger gambla freises godz som
honum j reth arff tilfalne ære. Gust. 1 reg.
4: 266.
Undervisning, f. Tillkännagifvande,
underrättelse. j haffue lathet oss förstå j
gö-num vår Cancellers Mesthers swens
vndher-uisningh athj ære begærende vår forscriffth.
Gust. 1 reg. 4:104. wij tilförna gönum war
scriffuelse haffue giorth eder wnderuisningh
om en vitherligh tiuff. 4:166. han skulle
giffua migh een wiss vnderwijsning om alt
thetta. Dan. 7:16. Sedhan hadhe iagh gerna
wist (vetat) een wiss vnderwijsning om... 7:19.
Undervärjor, f. pl., se Värja 2.
Undfalla, tr. [Fsv. untfalla, Mnt.
ent-vallen, T. entfallen.] 1. Affalla ifrån,
öfvergifva, svika, iagh skall aldrig någentijdh
vndfalla then gode Herre Konung Cristiern.
Svart Kr. 22. Beswore sigh tilhopa att ingen
skulle vndfalla then annen. Ders. 139. the
hade vndfallit wår nådigiste herre oc rikit
vdj then senaste feigd mett Konung
Christiern. Gust. 1 reg. 9: 40. alle, som på slottet
vore, undfölle honom. L. Petri Kr. 143.
Begynte så almogen undfalla Dacken och
hans partij. Tegel Gust. 1 hist. 2:184. iagh
holler enn wen i mitth hierte så käer, ...
iagh skall henne alrigh vndfalla. H. O.
visbok 5. — 2. Afvika ifrån, afstå ifrån,
förkasta. Kong:a Ma:t til Suerige ... actar på
sina sidho holla sigh ther widh (vid
reces-serna) och jntit vnfalla them j någhon motto.
Gust. 1 reg. 7:334. Jagh sägher thet icke
at tu skalt ... vndfalla tin rett ther tu
no-ghon haffuer. L. Petri Dial. om mess. 79 a.
hela hopen vndfaller Suenska Messona. Ders.
81 b. Om man må wndfalla helgamanna
ler-dom (lära), kyrkennes bruckningh och
sid-wenior, the ecke haffwa gudz ord met sigh.
Gust. 1 reg. 3: 332. Äro och någhor ... små
vthtydhilse medh satta ther och hwar j
bräd-derna ... Och må man wäl vnfalla samma
vthtydhilse, om en annan bätre och rettare
förstånd kan finna. NT 1526 Försp. 4a —
3. Förneka, skal ock ingen thet vndfalla,
at spökelse iw äro til. L. Petri 2 Post.
24 b. the icke kunna vnfalla at the iw äro
arme syndare. Ders. 106 b. Thetta kan jw
ingen, then skäl och förnufft wil fölia,
vndfalla. Skyld. E6a. Then sin misgerning
vndfaller. Sal. ord. 28:13. oss åligger at...
uth-giöra bröllopzgärden, then vij och icke
und-falle (neka att utgöra, undandraga oss).
Stjernman Riksd. 2:1823 (1680).
Undflykt, f. här bliffuer ingen vndflycht
för Absalom (ingen möjlighet att undfly A).
2 Sam. 15:14.
Undfå, Undfånga, tr. Emottaga (en
gäst, en besökande). [Fsv. untfa, -fanga,
Mnt. entvan, entvangen, T. empfangen.] hon
(visheten) skal vndfå honom såsom een vng
brwdh. Syr. 15:2. Tå komo til them the
Nabatheer, och vndfingo them wenligha. 1
Macc. 5: 25. een quinna ... vndfick honom
vthi sitt hws. Luc. 10: 38. Hwilken som
vndfåår then iagh sender, han vndfåår migh.
Joh. ev. 13: 20. Och folcket bewijste oss icke
liten äro, vndfångandes oss alla. Ap. gern.
28: 2. Jagh befaler idher wåra syster Phebe,
... at j henne vndfången j Herranom. Rom.
16:2. thå Jesus kom igen, wndfongadhe
honom folket. NT 1526 Luc. 8: 40. Tolff skip
konung Erich thå uthsende, Som skulle sin
rese åth Rostock vende; Ther skulle the
und-fånge Then högborne fröken aff Hesselandh.
Hund Er. 14 kr. v. 41. De mötte och
und-fingo migh medh snubbor och smädeord.
Schroderus Uss. K 4 a.
Undfång, n. [T. empfang.] 1.
Emottagande. Vidh Konung Gustaff steegh på
landet, mötte honom Konung Christian medh
vänligit undfång. Girs Gust. 1 kr. 181.
samtalet efter hälsningen och hvars annars
kärliga undfång. Joh. 3 kr. 141. Konung
Bilis-tagis son hölt han genom vänlighit undfång
(bemötande) och förähringar hoos sigh.
Schroderus Liv. 484. — 2. Undfående, till
deras välfärds undfång. Girs Joh. 3 kr. 19.
Undfägna, tr. Emottaga. (Se Fägna.)
Grefve Edzard undfägnade sin husfru . . .
sjelf personligen. S. Elofsson 125. när
husbonden kommo tilbaka .. . (skulle
husfolket) möta honom och honom med vyrdnad
och tienst undfägna. Svedberg Sabb. ro
1: 53. lärjungarne ... sungo Hosianna, och
således undfägnade Christum för en Konung
och Frelsare. 1:55. får hon (tungan) något
sööt, tå ... Undfägnar hon thet väl. Spegel
G. verk 250. the undfägna hälst hvad
verlden skyr och fruchtar. Ders. (1745) 278. Icke
pocka på sin macht, utan gerna undfegna
friden, fast the hafva sverdet i handen. Sal.
pred. 92.
Undföra, tr. Bortföra ifrån, enlevera.
[Fsv. untföra, T. entfiihren.] han giorde
kunskap medh hans hustru, och war öffuer eens
medh henne, at han henne sinom brodher
vndföra skulle. P. Erici 3:133 a.
Undgå, tr. Gå ifrån. [T. entgehen.] han
... badh, at om möghelighit wore, skulle then
stunden vndgå honom. Marc. 14:35.
Undgälla, tr. Umgälla. [Fsv. untgiälda,
T. entgelten.] Ach Mars! måst och the
simple element... Undgälla dit yrgalne raserij?
Stjernhjelm Fredsafl 10 intr.
Undkomma, intr. Dauid skyndade sigh
at vndkomma för Saul. 1 Sam. 23:26. tu
skalt för Herranom wårom Gudh intet
vndkomma. 2 Macc. 7: 31.
Undleda sig, refl. Leda ifrån sig, fria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
