Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Undlöpa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Undlöpa
908 —
Undsägelse
sig, frigöra sig, urskulda sig. [Fsv.
unt-ledha sik.] monge sware (svåra) saker äre
hannom förre lagde för hwilke han seg
inge-lwnde kwnde laglige wnledhe. Gust. 1 reg.
3: 223. thet manslag honum witis, och han
mener kunne vnlede siig fore. 10:279. kunde
the .. . ey heller i nogen motto vndleedha
sigh, att the hadhe jw waret i rådh och dådh
medh Måns Nielson vthi’ then stämplingh.
Dipl. Dal. 2:218 (1534). kunde samme Her
Peder Synnanwedher icke vnleda sigh a
cri-mine lese maiestatis. Svart Kr. 75. (ingen
menniska kan) vndledha sich så ther jfrå
(från lekamliga ting) at the henne ingen
skadha göra kunde. O. Petri 2 Post. 197 b.
Ingen kan sigh från förtaal unleda.
Messenius Blank. 70. den Gudh rikeligen
hafver välsignadt, kan sig eij heller medh skähl
undlede ifrån (undandraga) sådan nödvendig
hielp. Stjernman Riksd. bih. 293 (1626).
han i förstonne sökte til allahanda
undflych-ter, viliandes sigh undleeda och uhrsechta.
Girs Er. 14 kr. 98.
Undlöpa, tr. Undfly. [Fsv. untlöpa, T.
entlaufen.] vndlöpa dödhen. Dav. ps. 1536
68:21. vndlöpa vthu slachtingenne. Jer. 48:
45. then ther rask är til at löpa, skal icke
vndlöpa. Am. 2:15. Tå the nu j hopom föllo
in til honom, vndlop han vppå mwren. 2
Macc. 14:43. vndlöpa then ena dieffuulen,
och falla then andra j hender. P. Erici 2:
207 a. så ären j rätt andelige, och vndlopne
werldenne. 4: 52 a. Ingen förmår Guds hand
undlöpa. Schroderus Uss. C 4 b.
Undlöpa dödsens macht. U. Hjärne Vitt. 80.
Undraga, Umdraga, Omdraga, tr. och
intr. [Fsv. undragha.] 1. Undandraga,
vn-dragh migh thenria kalcken. Marc. 14:36.
then styrkia och hugswalelse som Christus
skulle giffua oss .. . then vndragher han lijka
som han intit wille halla thet han loffuat
hadhe. O. Petri 2 Post. 92 a. icke gilla,
at någon aff thessa twå delar (brödet och
vinet) skal någrom ... thet ware sig leekmän
eller andre, vndraghen warda. L. Petri Chr.
pina Fia. — Refl. Mine näste haffua
vn-draghit sigh, och mine wener haffua förgätit
migh. Job 19:14. tå the komo, vndroogh
han sigh, och skilde sigh jfrå them. Gal.
2:12. — 2. Fördraga, hafva fördrag med.
Skolom och wij som stadughe äro vmdragha
theras skröpligheet som swaghe äro. NT
1526 Rom. 15:1. Warer idhra förståndare
lydughe, och vndragen för them. Ders. Ebr.
13:17. vndragha (hafva fördragsamhet)
st\\-lar mykit ondt. Pred. 9 (10:4). vndragher
hwar annan, och förlåter hwar androm. Col.
3:13. Vndraghandes then ene them andra
j kärlekenom. Eph. 4: 2. salighe äre the
sachtmodighe som all ting lijdha och
vndragha toleligha. O. Petri 2 Post. 189 b. tu
... nådelighen vndraghit all min
mootvillig-heet och öffuerdådigheet. Schroderus Ke-
gel. 250. Haffuom wij wndragit ider medt
thenn hielpeskatt, som war lagd på eder, for
eders fatigdom skuld. Gust. 1 reg. 6:55. olaga
skatt haffuer hansz nåde ecke lagt på landit,
wtan heller vmdragith then meneman thet
han well med lagen motthe paa lagt hafft.
6:150. och haffuer hans nådh ... vndraget
mett them Borgelegit. 8:246. them
(penningarne) haffwe wij skänckt och vmdraget
medt honom. RR 2eh 1544. Inga menniskior
kunna bliffua i vmgengelse med hwar annan,
medt mindre then ene moste jw mykit lijdha
och vndragha med then andra. O. Petri
Kr. 172. han wille icke omdragha medh
honom vtan gick bortt och kastadhe honom j
hächtilse så lenge han betaladhe thet han
war skyldogh. 2 Post. 162 a.
Undrom, dat. eller abl. pl. (af Under)
som adj. Förundrad. När the thetta sågho
wordo the vndrom, försoffadhe och häpne.
L. Petri Dav. ps. 48: 6. — Stå undrom
(rådlös). Lind Ord. Se Rietz.
Undrycka, tr. [Fsv. untrykkia, Mnt. [-ent-rucken.]-] {+ent-
rucken.]+} wndrycthe syg Danmarcks rikitz
inbyggere wndhan hans lydn ock herrewälle.
Gust. 1 reg. 3:142.
Undrymme, n. Undflykt, han hadhe
vndryme nogh, hadhe han welat fly vndan.
L. Petri Chr. pina P4a. the Svenske ladhe
them så hårdt effter, at the intet undryme
hafva kunde. Kr. 29. när de Svenske sågo
sig intet undrymme hafva, togo de sig det
råd före att de i grund försänkte deras skepp.
S. Elofsson 144. Jfr Un dan rym me.
Undspringa, intr. [Fsv. untspringa, T.
entspringen.] han är vndsprungen såsom
een Råå vthu nätet. Syr. 27:22.
Undstinga, tr. [Fsv. untstinga.]
Undangömma. hon vndstack sin son. 2 Kon. 6:
29. han wardt vndstungen ... j Herrans hws
j sex åår. 11:3.
Undstå, Undstånda, tr. [Mnt. entstan]
1. Motstå. Soo snart vore skott komme fram
ær vel gott hop at staden skal ecke lenge
wntstande. Gust. 1 reg. 1:230. — 2. Undgå,
undvika. Thet låter (underlåten) ingaledis,
saa frampt j niwta wele eder frelse oc
vnn-sta wor ogönst. Gust. 1 reg. 1:80.
Undsäga, tr. Hota. [Fsv. untsighia.] Om
C. Mario läser man, honom hafva hafft itt
så stygt och grymt ansichte, at han ther medh
lijka såsom undsade at förstöra stadhen Rom.
Schroderus Albert. 1:61. är det sant, at
en sådan skälm tör drista sig at unasäja
eder? Lagerström Tart. 89. Han sade
strax fram sin herres ordh, Undsade
Konungen medh brandh och mordh. Hund Er. 14
kr. v. 65. the wnsade migh både med lod
och krwih. Rääf Ydre 3:409 (1594). han
honom med döden undsagt. J. Werwing
1:215.
Undsägelse, f. Hotelse. [Fsv. untsighilse.]
ty skildes han vidh them ... medh hoot och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
