Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Uppfinnsam ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uppfinnsam
— 912 —
Uppgångsfisk
wordo vpfundne och förde til fårahwset igen.
L. Petri 2 Post. 113 a.
Uppfinnsam, adj. Uppfinningsrik,
oqvä-dins ord . .. han ther på mechta upfinsam
och riker är. Svedberg Försvar 112.
Uppflyga, intr. Gå upp. huus och
heem i eld Upflogen är (T. im feuer [-auf-geflogen.]-] {+auf-
geflogen.]+} Stjernhjelm Fredsafl 9 intr.
Uppfläka, tr. Blotta, at han (Kristus)
måtte oss, som uti synden lågo Bort döde,
gifva lif och frälsa från vår plågo, Upflechte
han sit bröst, lät hiertat genomstingas.
Spegel G. verk 209.
Uppfodra, tr. Fodra, göda. [T. [-aujfuttern.]-] {+aujfut-
tern.]+} wij wår kräseliga iunkar bwk medh
nytteligh maat och dryck vpfodre. P. Erici
2:259 a.
Uppfordra, tr. Uppbåda. När
krijgs-folcket blifver upfordrat. Stjernman Com.
1:637 (1615).
Uppfostra, tr. Fostra. Jagh är intet
haffuande, iagh födher intet, så vpfödher iagh
ock inga ynglingar, och vpfostrar inga
iung-frur. Es. 23:4. och (jag) är vpfoostrat j
linda medh vmsorgh. Vish. 7: 4.
Uppfråga, tr. Uppspana genom
frågande. [T. auffragen.] the (vise männen)
thet nyfödda barnet aldrig genom
skarpsin-nigheet och naturligit förnufftz liws funnet
eller vpfrågat, om Gudh genom sitt ord och
Anda icke synnerliga them vplyst. P. Erici
1:111 a.
Uppfråssa, tr. Uppäta, förtära. [T.’
auffressen.] vpfråsza änkiors hws. NT 1526
Luc. 20:47.
Uppfräta, tr. [T. auffressen.] 1.
Uppäta, förtära, en oxe vpfräter gräset på
markenne. 4 Mos. 22: 4. Landet...
vpfräter sina inbyggiare. 13:33. vpfräten aff
matkar. Ap. gern. 12:33. The vpfräta änkiors
hws. Luc. 20:47. vlffuen . . . skaf icke få
idher fatt och vpfräta. L. Petri 2 Post.
49 b. — 2. Förgöra, tu äst itt hardnackat
folck, iagh mötte til ewentyrs j wäghenom
vpfräta tigh. 2 Mos. 33:3. Tu skalt
vpfräta alt thet folck, som Herren tin Gudh
tigh giffuandes warder. 5 Mos. 7:16.
Uppfröda, tr. Befrukta. Se Fröa. the
(maskarne) gå in i egget och thet upfröda.
Lindestolpe Matk. 73.
Uppfröda, tr. Uppfriska, upplifvas Ty
skall ett ledigt sinne Och stundom frija dar,
Me’n Gud mig lifvet spar, Upfröda mod och
minne. Frese 114.
Uppfund, n. Uppfinnande, theras
(af-gudarnes) vpfund (Vulg. adinventio) är itt
skadhelighit Exempel på werldenne. Vish.
14:12.
Uppfylla, tr. Fylla, fylla i. toogh han
itt aff hans sidhoreff, och vpfylte kött j samma
stadhen. 1 Mos. 2:21.
Uppfyllelse, f. Fullhet. hwilken
(församlingen) är hans (Kristi) kropp och hans
vpfyllelse, som alt j allom vpfyller. Eph.
1:13.
Uppfärda, Uppfärdiga, tr. Iståndsätta.
vpferdadhe Herrans altare. 2 Krön. 33:16.
vpferdadhe vmgången offuan på Templet.
Syr. 50: 2. Simon ... förbätrade thet helga
Hwset, och j sin tijdh vpferdade Templet.
L. Petri Sir. bok 50:1. byggia eller
up-färda såge- och andre qvarnar. Colerus
1:12. reformera och vpferdiga Slottet igen
thär thet war sönderskuttet. Svart Kr. 92.
Uppföda, tr. Göda. 1 haffuen leffuat
j kräseligheet på iordenne, och hafft idhra
wellust, och vpfödt idhor hierta, såsom på
en Slachtedagh. Jac. 5: 5.
Uppföda, f. Uppfostran. [Fsv. upfödha,
f., Isl. upfædi, n.] hure hon (prinsessan
Cecilia) osz löner för wår faderlig vmmach
och vpföde, thett förbarme sig Gud öffuer.
Adlersparre Hist. saml. 3:?l (1560).
Uppföra, tr. Upphöja, befordra? [T.
aufführen?] I ære. ..then wij haffua högt
wpsath och then wij haffue mesth lathit oss
wpföre. Gust. 1 reg. 2:96.
Uppgifva, intr. Ge öfver, kräkas, det
gräsliga vijnet... reef migh starckt i magan,
Att iagh medh hislig vemielse måste
Otro-ligh håårt upgiffva. U. Hjärne Vitt. 128.
Uppgint, adv. Raktupp. [JfrIsl.gegnt.]
hennes (örtens) sköne bladh och stielke alt
vpgijnt j högden wexer. A. Simonis N 11 b.
Uppglöda, tr. Göra glödande, upptända.
förtal slokner genom föracht, men af
förif-rande mera upglödes. Hermelin D 7 a.
Uppgnaga, tr. Nu warder thenna
hopen vpgnaghandes alt thet om kring oss är,
såsom en oxe vpfräter gräset på markenne.
4 Mos. 22:4.
Uppgripa, tr. [T. aufgreifen ] 1. Gripa,
fasttaga. komme the’ (Tattarné) sedan igen,
tå skole the upgrijpas och föras til näste
slott at ther arbeta i järnen. Stjernman
Com. 2:333 (1642). — 2. Uppfånga,
uppsnappa. de Polniske Commissarier ingen
fullmagt hade at tractera och sluta, utan voro
allenast komne till at merka ord, och mera
upsökte till att upgripa något, än att de
saken afhandla ville. Lönbom Hist. areh.
5:13 (1629).
Uppgro, intr. Uppväxa. Åkermansens
sädh ... icke upgroor. Forsius Esdr. 135. tå
skal thet onda upgroo på iordenne. Ders. If3.
Uppgå, intr. Skjuta upp, uppväxa, ey
någhon ört vpgåår. 5 Mos. 29:23. Gräset
är vpgånget. Ord. 27:25. ther äro black
håår vpgången. 3 Mos. 13: 37.
Uppgång, m. iagh sågh en annan
Ängel vpstigha jfrå solennes vpgång (från
östern). Upp. 7:2.
Uppgångsfisk, m. j then neder fårsen
är gått stelle att bygge for all opgångs fiisk.
Fin. handl. 3:327 (1555). bygge små kaar
for opgångz fiisk, som ther (i strömmen) och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
