Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Uppgätta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uppgätta
— 913 —
Upphäfva
noch wancker både siik, idh, braxen och
nogen små lax. Ders. Se Utgångsfisk.
Uppgätta, tr. Upptänka, utfundera. (Se
G ätt a, gissa.) thet han (satan) sielff ey
kan upjätta, Förmåår Jesuiten väl uthrätta.
Messenius Ret. B 4 a.
Uppgöra, tr. 1. Tillgodogöra, förarbeta,
förbruka, mykin wll warder årliga vpgiord
j werldenne. L. Petri 2 Post. 244 a. huad
saltpeter . .. som i Finland kann tilsiudes
schall vpgöres vdi krutt her i Stocholm.
HSH 27:112 (1565). upgiöra hudar till skor.
Stjernman Com. 1:287 (1577). — 2.
Uppbädda, bädda. [T. aufmachen.] mijn säng
är j mörkrena vpgiord. Job 17:18. — 3.
Uppmana, sådant taal tienlighit är til at
upäggia och til mootvilligheet upgöra
krijgz-folcketz modh och sinnen. Schroderus
Liv. 908.
Upphäfva, tr. Uppföra. Så wordo alle
Konungens wijse vphaffde (i palatset). Dan.
5: 8.
Upphemta, tr. Upphinna, jagadhe han
effter them (fienderna), och kunde icke
vp-hemta them. 1 Macc. 12:80. straxt
Kraf-velen fick up fåckan igen, bleff Michel
(fiendens amiralskepp) uphämptat. Girs Gust.
1 kr. 158.
Upphissa, tr. Upphetsa. (Jfr Hitsa.)
Rijke moot rijke, landh emoot landh Vij
vilie uphijssa. S. Brasck T. krig. B l a.
Hvilken som uphissar och styrcker meniga
man til olydno mot Konungen. Lag 1734
M.B. 6:1.
Upphof, n. Uppståndelse. Strax vardt
uthi heele stadhen ett stort uphooff och
an-låpp. Schroderus Liv. 461.
Upphofsman, m. Auktor, författare.
Han för en uphofs man vil alment hälsad
bli. Sv. nitet n. 1.
Upphugga, tr. 1. Borthugga, nedhugga.
the ther grundadhe äro på iordenne,... warda
vphugne. Job 4: 20. — 2. Upptimra. [T.
aufhauen.] Timbermännerne skole ...
kyrc-kiorne och prästegårderne opå H. K. M:tz
omkostnedt ophugge. HSH 39: 224 (1606).
Birkarler som udj Lappemarcken handle
wele, skole ... ophugge een bodh på
marck-natz platzerne. 39:226. Till prestegården ähr
timber framkört, doch ännu inttet hus
up-huggit. 39:248 (1607).
U p ph vättja, tr. Hvässa. (Se H v ä 11 j a.)
sijn brinnande wrede skal han vphuettia til
spiwt. L. Petri Säf. vish. .5:21.
Upphyra, intr. Hvälfva omkull? (Jfr
H i r a.) är samma svalg (hafshvirfvel)
understundom så starckt, at när ther komma skep,
och icke hafva een godh dragande vind,
blifva skepen ther mitt uppå ståendes, at
the moste vända sigh, til thes the uphyra.
Petrejus Beskr. 1:96.
Upphåll, n. [Fsv. uphald, Isl. upphald,
Mnt. upholt.] 1. Uppehåll, thet (trädet) bär
frucht vthan vphåll. Jer. 17:8. hans öghon
see vthan vphåll alt theras wesende. Syr.
17:16. iagh vthan vphåld haffuer tijn
åminnelse j mina böner natt och dagh. 2 Tim.
1:3. then ringning som förhindrar
Tidegärden och tagher bortt kyrkioliwdh, ... Item
Vphåll (afbrott i ringningen, pausering) medh
alla klockor,... skal leggias aff. L. Petri
Kyrkord. Sto — 2. Undanhållande, vphall
frå sacramentith om poscha. Gust. 1 reg.
4:75. (Jfr Uppehållelse.)
Upphälla, tr. och intr. [Fsv. uphalda,
Mnt. upholden.] 1. Hålla upp, hålla
upplyft. Mose vphölt sina hender. 2 Mos.
17:11. Itt slechte som ... sijn ögnahwarff
högt vphålla. Ord. 30:13. — 2. Upphöra.
På första daghenom skole j vphålla medh
syrat brödh vthi idhor hwsz. 2 Mos. 12:15.
Herrans wredhe skal icke vphålla, til tess
han gör och vthrettar thet han j sinnet
haffuer. Jer. 23:20. O tu Herrans swerd ...
huru kant tu vphålla (hvila). 47: 7.
Upphäfva, tr. 1. Upplyfta, höja. [T.
aufheben.] han medt behendigheet all sswår
tunge (tyngd) kan vphäffwe. HSH 26:2 (1554).
Jagh vphäffuer mina hender til Herran. 1
Mos. 14:22. Han vphoff sina hand, och
kastadhe medh sliungo. Syr. 47:5. tu ...
vphäffuer tijn öghon til himmelen. 5 Mos.
4:19. iagh tigh vthu stofftet vphäffuet
haffuer. 1 Kon. 15 (16:2). The äro en liten
tijdh vphäffne, men the warda om intet och
vndertryckte. Job 24: 24. alt vphäffuet...
skal förnedhrat warda. Es. 2:12.
watuströ-manar vphäffua sina bölior. Ps. 93: 8.
Intet folck skal vphäffua swerd emoot thet
andra. Micha 4: 3. och vphoffuo sina röst
och greto. 2 Sam. 13: 36. Så vphäff nu tijn
böön för them. 2 Kon. 19:4. haffua
vp-häffued (uppsatt) oc hyllatt en ... forrädhare
siig tiil höffuetzman. Gust. 1 reg. 4:135.
Refl. haffua med slige stycker vphæffued siig
(svingat sig upp) för herrar. 4: 209. Magnus
... sich för konung vphäffuit hade. O. Petri
Kr. 64. Han haffuer vphäffuet (upprest) sigh
emoot honom (Gud). Job 15:27. all
hög-heet, som sigh vphäffuer emoot Gudz
kund-skap. 2 Cor. 10:5. på then wäghenom ...
vphäffuer sigh itt iemmer roop. Es. 16 (15:5).
en stoor storm vphooff sigh på haffuet. Jona
1:4. vphäffuer sigh (uppstår) itt spörsmål,
ther Propheten swarar til. Försp. till Sach.
förskreckelse vphooff sigh på jordenne. St.
af Esther 5: 5. örlighe sig haffwer
vpheff-widh emellan Erchebispen ... och docter
Vincentius. Gust. 7 reg. 6:256. strijdhen
uphooff sigh uppå månge åthskillighe ortar
tillijka (på en gång). Schroderus Liv. 415.
— 2. Förhäfva. at titt hierta tå icke
vp-häffues, och tu förgäter Herran. 5 Mos. 8:
14. Refl. Riket skulle ödhmiukat bliffua, och
icke vphäffua sigh. Hes. 17:14. hans hierta
vphooff sigh, at han wardt stolt och hogmo-
58
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
