Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Uppriktig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uppriktig
— 917 —
Uppröja
På the första twå månader bewijste
Höwitz-mannen sigh ganska vprechteligen£hölt hwar
dagh skermytzell medh fiendener. Ders. 81.
Uppriktig, adj. [Mnt. uprecht, uprichtich.]
1. Duglig, tillförlitlig, redlig, en förstondig
och vprächtig krigxman. Svart Kr. 3.
Arff-uid Wäsgöte, hwilken han strax förskickade
till Östergötland, göra ther fiendener affbreck
och bestella Stäkeborg, hwilket han och som
en ärlig vprechtigh man wähl vträttade. Ders.
30. the Norskes krigzöfverste... en
uprich-tigh hielte. Petrejus Krön. 15. ibland the
onde finnes undertijdhen mången uprichtigh.
Schroderus Liv. 359. — 2. Ärlig, äkta,
god, oförfalskad, uprichtig och skälig
hansell och vandell. Stjernman Com. 1:99
(1546). the Swenske ... vti all vprächtig krig
hade iu altijdh öffuerhondenne. Svart Kr. 4.
hvadh som i gull och silfver blifver
förarbetat må vara oprichtig efter Ordningen.
Stjernman Riksd. 2:1263 (1655). i Sverige
fans ett stoort feel på fremmande värior, the
som infördes voro intet så gode som the
vara borde, och således dyra lijka som
up-richtige (lika dyra som de af godt arbete).
Widekindi 10. upriktiga runestenar.
Verelius Run. 6. oprichtigt och osvaflat Franskt
vijn. U. Hjärne Surbr. 70. At göra en
behörig åthskilnad emillan det duglige och
uprichtige, och det som odugse och onyttigt
är. Vatt. 11. man en falsk vahro säljer för
god och uprichtig. Svedberg Schibb. 162.
Uppriktighet, f. Äkthet, man intet altijd
kan vara försäkrad om (Kina-)barkens godhet
och uprichtighet uthi thesse bedrägelige
tij-der. Lindestolpe Fross. 52.
Upprop, n. Rykte, ath inthet vprop
be-spredis bland simpel almoge om for:ne
for-ræderes bedriffuelse i dalarna. Gust. 1 reg.
4:167. them som thet vprop formeredt och
bestyrckt haffue her j vestergöthland om
then Ewangeliske lærdoms forachtilse. 4: 308.
Uppropa, tr. Utropa, utsprida, gifva
tillkänna, haffua vpropat eth lygnachtugh
rykte. Gust. 1 reg. 4:206. befructandis att
sanningen skulle vpropas och beuisas
ho-num vthöffuer. 4: 327. berögde och opropade
them som för:ne stämpling mäst åstadt
kommet haffua. 5: 53.
Upprorare, m. Upprorsstiftare. [T. [-auf-rührer.]-] {+auf-
rührer.]+} vprorare bådhe emoot Gudh och
Keysaren. L. Petri Chr. pina C 6 a.
vprorare emoot Gudh och hans helgha ord.
Ders. b 6 b. the höllo honom för en
Sama-rijt, oprorer, kettare. A. Andreæ Försp. till
Uti. på Dan. c 1 a. menedige uprorare. Hert.
Carls slakt. Gg 4 a.
Upprorsk, adj. Upprorisk, then
vpror-ske mannen war Her Steens son. Svart
Kr. 110. Absolon och hans uproorska
anhang. P. J. Gothus Rel. art. 286.
Upprusta, tr. Rusta, utrusta, han til
frimodigheet vprustar swagmodige Christi tie-
nare j ordet. A. Andreæ Försp. till L. Petri
Kyrkost. C 6 a. — Refl. är storligen för
nö-dhen ... atuj huar i sin stad vpruste oss
mett alle magt, szà well tiil vatn som tiil
landh. Gust. 1 reg. 11: 55. the som sig met
theris egne hester och härsk (harnesk)
vp-rusta kunne. Fin. handl. 6:223 (1542). Edle
och Oädle frijt at uprusta sigh medh een
häst, tree, fyre eller fleere. Tegel Gust. 1
hist. 2:72.
Upprustning, f. the Danske och Holster
vore medh the Lybeske uthi förbund och
uprustning emot honom (kon. Kristian).
Tegel Gust. 1 hist. 1:44.
Upprycka, tr. 1. Upphäfva. Ty ryckte
de Muskovitiske up belägringen och foro
nesligen derifrån. Girs Joh. 3 kr. 21.
belägringen uprycktes vid Rewel. Ders. — 2.
Uppegga. Jesuviterne skulle taga tillfelle af
dhe Svenskas oenigheet och upryckia
konungen till religionens förändring. Gust.
Adolf Skr. 90.
Upprymma, tr. Göra fri, ledig (från
hvad som fyller rummet). [T. aufräumen.]
Fienden ... wpfylthe gången emillån båda
Porthar, att man icke wthan mykyn fålck
spilning then wpryma kunde. HSH 38:68
(1590).
Uppråkad, p. adj. Upprågad. (Se Råke.)
Achab ... straffader för sina upråkada ondska.
P. J. Gothus Rel. art. 132.
Uppränna, tr. Uppsticka, the med ett
spiut uprände hans (Kristi) velsignade sido.
Svedberg Sabb. helg. 367.
Upprätt, adj. Upprättstående. [Fsv.
up-rätter, Isl. uppréttr.] The äro nedherstörte och
falne, men wij stå vprette. Ps. 20:9. man
them (afgudarne) vpretta någhorstädz setter.
Bar. 6:26.
Upprätta, tr. Uppresa. [T. aufrichten.]
föll hon (Judith) för honom nedh och tilbadh
honom, Och Holofernes badh åter vpretta
henne. Judith 10:20. Vprett tigh på tina
fötter. Ap. gern. 14:10. Nehemias ... the
nedherlagda mwrar vprettadhe igen. Syr.
49:15. Slåår thetta Templet nedher, och j
tree daghar wil iagh thet vpretta. Joh. ev.
2:19.
Upprätta, tr. [Mnt. T. anrichten.] 1.
Anrätta, framsätta rätter. Abacus, bord ther
som vprettas vppå. Var. rer. voc. G 7 b. —
2. Förrätta, utföra. På samma tijdh
vp-rettade Peder Fredagh ett behendigt
krigx-stycke. Svart Kr. 64.
Upprätting, f. Upprättelse,
målsägan-den fick wel vpretting för sin skadha.
O. Petri Kr. 49.
Upprödja, tr. Rödja ren, fri. Gudz Son
... vprödde för oss wäghen, som tilförenne
med syndenne igen brottat war. L. Petri
2 Post. 78 b.
Uppröja, tr. Röja, yppa. hwar han wiste
att then fatige almogen hade gömt sine ägor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
