- Project Runeberg -  Glossarium öfver föråldrade eller ovanliga ord och talesätt /
919

(1914-1916) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Fredrik August Dahlgren With: Evald Ljunggren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Uppskufvig ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Uppskufvig

— 919 —

Uppspörja

vår böön varder visseliga hörd, ändoch
hiel-pen stundom . .. länge varder upskuffuin.
P. J. Gothus Rel. art. 334. then menniskia
... som vpskiuffuer sina omwendelse in vthi
ålderdomen och til sina dödzstund. Synd.
sp. E 8 b. — 2. Hemskjuta, hänskjuta, swåre
saker eller ärender nemplig liiffz saker eller
andre slige ... skall han alle samens...
re-mittere eller vpschuffue (orätt står vpscriffue)
in för oss. Thyselius Handl. 2:169 (1541).

Uppskufvig, adj. Upprorisk. Gregorius 3
giorde keijsarens vndersåtare vpskuffuige och
affellige. Om påfvarne försp. 20 a.

Uppskära, tr. Medelst skåra uppteckna.
the wilia offta godz borga och läta på een
stycko (sticka) vpskera ena redeliga summo.
P.’ Erici 2: 321 b. Jfr S k å r s t i c k a.

Uppskärpa, tr. Skärpa, göra skarp, svår.
Medh thy han sägher, j haffuen dräpit
Lijff-sens Första, vil han på thet aldrahöghsta
upskärpa theras synd. P. L. Gothus 1 Uti.
N4b.

Uppskörd, f. Uppskärande, skörd, ingen
plögning eller vpskörd skal warda. 1 Mos.
45: 6.

Uppskörta sig, refl. Uppfästa kläderna
(för att kunna gå ledigare). [T. aufschiirzen.]
Han skal vpskörta sigh, och läta them sittia
til boordz, och han skal tå gå och tiena
them. Luc. 12:37. (Öfv. 1882: omgjorda.)
vpskörta tigh, och tiena migh medhan iagh
äter och dricker. 17:8. Här står iagh såsom
en wäghfarande och wandrare ... vpskörtat
til at wandra jn j thet ewigha lijfuet. P.
Erici 3:27 a. kan sigh ingen menniskia i
thenna verld så högdt upskörta, at hon må
kunna undlöpa syndena. A. Laurentii
Hust. 61.

Uppslag, n. 1. Stillestånd. [Fsv. upslagh,
Mnt. upslach.] fred ok wpslagh mellan
swe-rige ok norghe i tw eller try aars dagh.
Gust. 1 reg. 1:102. thet mötte komma i dagh
och vpslagh til några wekor. 6:247. sådane
splijt... affëtille, att thet mötte komme i
vp-slag eller dagtingen. RR 22/ø 1542. — 2.
Uppgörelse, öfverenskommelse, ther med
bleeff saken forlijkt och kom til itt gott
vpslagh. O. Petri Kr. 28.

Uppslagsmössa, f. the nyssupfundne
calotter, som utan nödfall af högferd brukas,
huilcka presteståndet mechta otienlige äro,
såsom och upslagz myssor, til at draga på
gator och i kyrckian,... varda här medh
alf-uarligen förbudne. Laurelius Kyrkord. 325.
På reesor må man vel bruka ... lagom
upslagz myssor. Ders.

Uppsleka, tr. Uppsticka. (Jfr SI eka.)
Herrans eeld . .. vpsleekte watnet j
graff-uenne. 1 Kon. 18:33. dreggen aff dwala
kalken haffuer tu vthdrucket och vpsleekt
droppanar. Es. 51:17.

Uppsluka, tr. Hon vpsluker och stryker
sigh om munnen. Ord. 30:20. the siw maghra

axen vpslukte the siw stora och fulla axen.
1 Mos. 41:24. dödhen skal platt vpsluken
warda. Es. 25:8. vpsluken warda vthi
för-mykin bedröfvelse. 2 Cor. 2:7. the wordo
... aff Leyonen vpsluckne. Drak. i Babel 41.

Uppsluta, tr. Läsa upp, öppna. [Mnt.
upsluten, T. aufschliessen.] dödz fengsle
haffuer han brutit, och lijffzens dör vpslutit.
Psalmb. 1536 71. Äro dödzens portar
vp-slutte för tigh. L. Petri Jobs bok 38:17.
om qvällen ... haffua sin port stängd, och
icke vpsluta honom för Husan dagh.
Schroderus Hoff. väck. 25. alle tempel och gudha
hus uthi hele staden skulle strax upslutas,
på thet at folcket måtte hela dagen ther uthi
spassera. Liv. 374. hvilket (guldet) nästan
kan upsluta hvart och itt lås. Albert. 1:150.
sluta up kistan och uttaga penningerne.
Stjernman Com. 1:812 (1622). Hon sluter
altid up then liusa dagens dörar Och sluter
åter til, när sool i skogen körer. Spegel
G. verk 169. jordens kopparportar ... upsluta
sig. Ders. 160.

Uppslutning, f. Öppnande. [T. [-aufschlies-sung.]-] {+aufschlies-
sung.]+} Brokikeren för boom upslutningen
skal aff hvart skip bekomme två öre.
Stjernman Com. 1:459 (1602).

Uppslå, tr. och intr. [Mnt. upslan, T.
aufschlagen.] 1. Drifva bort. Straxt kom
Ryssen... i mening at upslå de Svenske
ifrån belägringen. Girs Joh. 3 kr. 14. — 2.
Bryta upp. the läger för Köpenhaffn eller
j Lundh måtte icke aldeles vpslagne bliffwe.
Gust. 1 reg. 10:273. — 3. Uppsätta,
uppbygga. upslå och utrusta ett skiepp.
Stjernman Riksd. bih. 298 (1629). — 4. Slå upp,
uppstiga, röken aff stadhenom vpslogh. Dom.
20: 38. — 5. Stiga i pris. huar kopparen
vp-slår. får man doch inthet mehra, och om
han blifuer i sitt prijs bestående eller slår
aff, ähr skadan så mycket merckligere. A.
Oxenstjerna (HSH 32: 264).

Uppsmida, tr. Smida, utsmida. Tå skola
the vpsmidha sijn swerd j ploghiern, och
sijn spiwt j liyar. L. Petri Jes. proph. 2:4.

Uppsmocka, tr. Smycka, utsmycka, är
han en syndare, at wij (må vi) thå vpsmocke
honom med wår rätfärdugheet och
froom-heet. O. Petri 1 Post. 121 a. Nw gåår största
hopen til och smockar sich vp medh sina
gerningar. Ders. 135 a.

Uppsparra, tr. och intr. 1. Uppspärra.
upsparra munnen. L. Petri Jes. proph. 57:4.
upsparrat gaap. Comenius Tung. 187.
Helff-vete sparrar vidt upp sin gaap. U. Hjärne
Vitt. 83. — 2. Gapa. the upsparradhe medh
sin mun så vijdha. P. L. Gothus
Tröst-pred. Fia.

Uppspringa, intr. thet rykte ... som op
sprungit är om peder gröms tilkommilsse in
i dalerna. Gust. 1 reg. 5:4.

Uppspörja, tr. Uppspana, utforska. [Fsv.
upspyria.] wpspöria... silffbergx eller köper-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ovanliga/0943.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free