Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Uppstalla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Uppstalla
— 920 —
Uppsvifta
bergx strick. Gust. 1 reg. 1:210. han må
vttkreffia Jören helsingx gæld ee hwar han
hans gellenærer kan vpspörgie 4:2. Jagh
wende mitt hierta til at förfara och vpspöria
och vpsökia wijsheet. Pred. 7: 26.
Uppstalla, tr. Uppgöda. [T. aufstallen.]
de munkestutars drifter, Den hiord, som
stallas up i feta klösterstifter. Kolmodin
Qv. sp. 2:422.
Uppsteg, n. 1. Uppstigande, uppgång.
Solens upsteegh uthaff bergen. Rudbeck
Atl. 2:222. — 2. Uppkomst, befordran, the
ther wel tiena, förwerffua sigh itt gott
vp-stegh. 1 Tim. 3:13. David kom til hofvet,
der igenom han sedan meer och meer
kommer upp, blifver namnkunnig och får upstegh
til regementet. J. Rudbeckius Kon. reg. 399.
Uppsticka, Uppstinga, tr. [Mnt. [-upste-ken.]-] {+upste-
ken.]+} 1. Slå upp (vinfat o. d.), upptappa.
ingen fremmande drick skall upstingas eller
uthtappas, förr än ... dryckerna af them
(fogden och borgmästaren) skiäligen satte äro,
hvad kännen . . . giälla skall. Stjernman
Com. 1: 263 (1576). — 2. Stegra (eg. om
priset på upptappade dryckesvaror), schole
innge Schreddere höghre vpsticke theris
arbetes löhn, änn som skiäl kann ware.
Skråord. 129 (1571).
Uppstiga, intr. Uppstå, theras förderff
skal medh hast vpstijgha. Ord. 24:22. skal
mijn wredhe vpstijgha vthi minne grymheet.
Hes. 38:18.
Uppstigning, f. Stegring, the utlendzske
varers upsättning och upstigning.
Stjernman Com. 1:109 (1550).
Uppstinga, se Uppsticka.
Uppstinnas, pass. Blifva stinn. The som
dricka hastigt, hafva ther vid thet besväret,
at magan i hastighet upstinnes och
uthtän-gies. Lindestolpe Surbr. fråg. 15.
Uppstryka, tr. 1. Stryka, hvässa. en
gamul väria til at bereda och vpstrykia.
Skråord. 330 (1574). — 2. Uppskörta, pungslå.
Soldatescan hafuer plundrad uth landed ...
och mången till månge tusend opstruket.
A. Oxenstjerna (HSH 35:203).
Uppstudsa, tr. 1. Göra uppstudsig,
uppresa, uppegga, (vi) Vele ... hela verlden moot
honom upstussa. Messenius Ret. B 2 a. the
medh ovilia och uproor voro emoot theras
Konungh upstutzade. Girs Gust. 1 kr. 126.
Engelbrecht hade aldrig giordt migh thetta
förtreet, om icke I hade honom thertil
up-stutzat. Sylvius Er. Ol. 431. til tvedrägt
up-studsa menniskor. Malmborg 505. varnades
att... hvarken själfve visa obehörigt
missnöje eller uppstudsa andre. Hallenberg
Hist. 4: 72t. — 2. Stegra, förstora, han
un-drager (förtalet) tolsamligen; heller
förringandes thet, än upstussandes (exaggerans).
Comenius Tung. 891.
Uppsturtig, -sturtsig, -styrtig, adj.
Uppstudsig, upprorisk. Thet heela land-
skapet Emporia ... giorde konung Masanissa
upsturtigt emoot the Carthaginenser.
Schroderus Liv. 515. fan han them alle så
up-sturtzighe, at somlighe aff them vore ... uthi
vapn och värio emoot honom. Ders. 488. göra
landed upstyrtigt. A. Oxenstjerna (HSH
38:347).
Uppstylta, tr. Sätta stöd under,
uppstötta. Jesuiterne ... förnämligen arbeta, at
the skola upstyllta Påvens stool. Bureus
Påv. stämpl. A 2 b. vijnrankorna icke bära
någon frucht, så framt man icke upstyltar
och häftar them vidh stenger. Schroderus
Albert. 3:20.
Uppstånd, n. [T. auf stånd.] 1.
Uppståndelse (de dödas). Paulus vthmålar wår
vp-ståndelse effter allahanda vpständer
(uppståndelser, som skola föregå vår). P. Erici
5:305 a. — 2. Uppståndelse, upplopp, uppror.
Ständerne eller gemene man tvingas till
ovillie och upståndh. A. Oxenstjerna (HSH
24:243). motus, upstånd. Svedberg Schibb.
285. muterie, upstånd, upror. Ders. detta
upstånd snart allestädes i ett allmänt upror
utbrustit. Malmborg 805.
Uppstäkare, m. Dolk? [Jfr D. opstinger,
opstikkerkniv Kalkar.] (Jfr S tä k a m e t s.)
tog stockeknekten till en upstäkere och
stack emot hans hjerta. Lönbom Uppl. 1: 34
(1567). En klingsmedz mästerstycke skal vara
... tre opstäkere. RR 6/i 1607 (Jfr Stjernman
Com. 1:519).
Uppställa, tr. Utsätta, utlägga, theras
foot är fången j nätet som the vpstelt hadhe.
Ps. 9:16. ^
Uppstöt, m. Uppresning, uppror. [Mnt.
upstot, T. aufstoss.] hanss nåde schwlle
wenttha siigh nogen wpstööt... wtaff hanss
eghen almoge. Gust. 1 reg. 2: 80. förrædhare
... bedriffua theris skalkheth lygn oeh
hæ-rendskedth til feygd vpstöth och twædrekt.
4: 84. manga stemplinger och vpstöther ...
emott h. n. skedda våre. 4:227. skall han
... hafva strax giordt een väldigh upstöt
emoot Konung Hotbrodh. L. Petri Kr. 20.
Jfr Svedberg Schibb. 394.
Uppstöta, intr. Uppstiga, slå upp. [T.
aufstossen.] Bulorna upstöta på kroppen.
Colerus 2:290.
Uppstötelse, f. Uppstigning, magans
up-stötelse. A. Månsson Ört. 93. then sura
eller bittra upstötelsen och rapande. U.
Hjärne Surbr. 24.
Uppstötig, adj. Upprorisk. [T. auf stöss ig.}
the vpstöttige offuan Longheeden (i Dalarne).
Svart Kr. 158.
Uppstötning, f. vpstöthninger, opror och
obestånd. Gust. 1 reg. 4: 223. göre
vpstöt-ningh eller reszning emote oss theris rette
herre. 7:142.
Uppsvifta, intr. Sväfva upp, fladdra upp.
[Jfr Svifta, Svifva.) Lågan i luften
up-svifta(de). Peringskiöld Heimskr. 2: 210.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
