Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Utgäta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgäta
Uthökra
ati dannemän alle wele komme wårtt folck,
ther the framdrage, med en mögelig
kostgärd till hielp och vppehelle, på thet att the
som på almenne wägerne boendes äre, icke
måge vskäligen fortungade bliffue eller
vt-gestes. RR V» 1542. thet landh, hvilket...
fiendens armee hade härjadt och ...
uthgäs-tat. Sylvius Curt. 241.
Utgäta, tr. Uttyda. (SeGätta.) Jagh
wil settia idher ena gåto före, om j thet
vthgäte. Dom. 14:12. Hoo kan thetta taal
utgäta? Spegel G. verk 29.
Utgöra, tr. Utskicka, vidtala, beställa
(till något). [Mnt. utmaken, T. ausmachen.]
for:ne skalk [Daljunkaren) haffuer sielff
be-rymdt siig ath han forueth siigh wel paa
godh bestandh, tilnepnandis (omnämnande)
. .. flere her j rikit som honum skulle haffua
vthgiorth. Gust. 1 reg. 4:140. blef skuten
ihiäl vtaf en som Konungen så oförmärckt
hade låtit vtgöra på honom. Brahe Gust.
1 kr. Den karlen ... måste hafva varit en
spion, som hennes fader utgiort. Missförst.
51. de voro af fienden utgiorda, at på ett
mordiskt sätt hielpa Adalrik utur verlden.
Mörk Ad. 2:440.
Uthackad, p. adj. Utskuren eller utklippt
i uddar, spetsar o. d. (pikerad). Konungen
icke skulle draga så mong främande och
vtlendske sätt medh vthackat och brokot
cläde. Svart Kr. 110. med lettferdig
kläd-nat, vthackade hosor och tröyo. L. Petri
1 Post. M 2 b. klädd uti stackotte, brokotte,
uthackade och förbremmade kläder.
Schroderus Kysk. speg. G 5 a.
Uthafva, tr. Utbekomma, wår jernskat
ther går aff landith ... uj (vi) gerna vthade j
järn eller en (hellre än) j peninge. Gust.
1 reg. 6:64.
Uthandla, tr. Afsluta en förhandling,
uträtta. Och mycket annadt wardt ther
talat och swarat. Effter vthandlat war
begä-rade Dalekaraner . . . Svart Kr. lio. tå
Presten alt bådhe om scrifftermål och
annat haffuer vthandlat medh them siuka, må
han giffua honom Sacramentet. L. Petri
Kyrkord. 58 b.
Uthemsk, adj. Utländsk. [Mnt. uthemsch,
uthemisch; T. ausheimisch.] skepp, de vare
sig Kongl. Maj:ts undersåtare ... eller
ut-hemske och fremmande tilhörige.
Stjernman Riksd. bih. 468 (1698). uthemiske
seder effterapa. Hermelin A 3 b.
Uthemta, tr. Helt och hållet, i grund
inhemta, om iagh ... all theras hemligheet
som the scriffuit haffua om hiertans
inwer-tis lydno emoot Gudh, och all kunskap hwadh
the lärdt haffua om vthwertis handel emoot
wår nästa vthhemtat hadhe. P. Erici 4: 93 b.
Uthinna, tr. Öfvervara till slutet,
hafver mig varet svårt nog denne sijdst
för-rettade Danske tractat at bijvistas och
uthinna. A. Oxenstjerna Bref 1. 4:219.
Uthjelpa, tr. Frigöra, frälsa. [T. [-aus-helfen.]-] {+aus-
helfen.]+} han sig förer j stor gäld ther han
sig aldrich vthhielpa kan. Gust. 1 reg. 4:228.
Han begärar migh (håller mig kär), ty wil
iagh vthhielpa honom. Ps. 91:14. Vthhielp
tigh såsom een Råå vthu handenne. Ord.
6:5. Är icke thetta en brand vthu
eelde-nom vtholpen (utryckt) är? Sach. 3:2. Tröst
vppå Gudh, så warder han tigh vthielpande.
Syr. 2:6. hon (almosan) skal vthielpa tigh
jfrå all olycko. 29:15. han vthielper them
som äro i bedröffuelsen. L. Petri / Post.
P 6 a. han haffuer oss frelst, och vtholpit
ifrå then margfalleliga wilfarelse. Ders. c 1 b.
jag vil uthielpa honom utur alsom största
fahra. Svedberg Dödst. 590.
Uthugga, tr. [Fsv. =; T. aushauen.]
Mose vthhögg sigh twå steentafflor. 2 Mos.
34: 4. vthugna brunnar som tu intet
vthug-git haffuer. 5 Mos. 6:11. Itt ögha som
bespottar fadhren,... thet moste korpanar widh
becken vthhugga (uthacka). Ord. 30:17.
Uthungra, intr. Förhungra. [T. [-aus-hungern.]-] {+aus-
hungern.]+} siälanar vthungradhe och
för-smechtadhe (derföre) at them fattadhes then
saligh görande sanningen. P. Erici 1:220 a.
Uthuses, Uthyses, adv. Utomhus, ur
huset, see till, at hwadh som lefwes effter
hwar måltijd icke bärs uthuses. Brahe
Oecon. 85. skal granneligen sees till, at
intet drages ifrån måltijden (för
arbetsfolket) uthyses. Ders. 79.
Uthålla, tr. Hålla ut med. [T. [-aus-halten.]-] {+aus-
halten.]+} han skal vthålla Herranom tijdhen
til sitt löffte. 4 Mos. 6:12. thet een strijdh
är, then tu icke vthålla kant. Job 41 (40:27).
Uthäfva, tr. efftergif häller något af tin
rätt, än gå för domaren. Om någon
invänder dig således skola uthäva (bortkasta) titt
goda at fylla en annans snålhet, så (akta
det icke). Hermelin D 7 b. På hans dyra
namn han uthof (utöste) mycken hån.
Kolmodin Qv. sp. 2: 256.
Uthärda, intr. Framhärda, wij
gen-störtige vthärde j wilfarelse och synd. P.
Erici 4:6 b.
Uthärdeliga, adv. Med framhärdande.
han kan icke synda, nemligha wetande och
vthärdeliga til fördömelsen. P. Efici 1:264a.
Uthärdig, adj. Uthållig, härdig.
Ryssar äro på en befästning gode och
uthär-dige. Girs Joh. 3 kr. 45. han allestädes
anförde sine soldater sielff, och förmedelst
ett stadigt och idkesampt arbete giorde them
uthärdige. P. Brask Puf. 10.
Uthärja, tr. Förhärja, wij kommo tiil
ith blooth och wthæriedt riiche. Gust. 1
reg. 3:236.
Uthökra, tr. Utmångla. [T. [-aushö-kern.]-] {+aushö-
kern.]+} de, som något partie tobak ... hafve
sigh tilhandlat, och thet alt här til icke hafve
kunnat uthhökra och försälja. Stjernman
Com. 2:376 (1643).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
