Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Utköp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utköp
— 933 —
Utländes
the andre ... kunde vare utkände.
Stjernman Com. 1:833 (1584). på thet the skulle
vara uthkände ifrån andra, rakades theras
hufvud. Girs Er. 14 kr. 67. öffuerseet the
gamla slächtregistren, på thet Hedningarne,
som voro genom ächtenskapsband medh
Israels almoga förmängde, theste bätre
uth-kende och affzindrade vordo. P. J. Gothus
Rel. art. 10.
Utköp, n. Försäljning, haffue the
Lybe-ske vti theres inkiöp och vtkiöp fyredubbel
fordel, men thetta rike och tessz vndersotter
haffue skadan bode j theres inkiöp och
vtkiöp. Fin. handl. 2:289 (1550).
Utlada, tr. Utlasta, sina vahrur
uth-lada uthur skeppet. Stjernman Com. 2: 754
(1653). så skal icke något godz för solenes
upgång ... in- eller uthladas. 2: 262 (1640).
Utlading,’ f. Utlastning, skips
forlås-ningh eller vthlading. Gust 1 reg. 4: 418.
Utlät, adj. Genomlat, stocklat. Den
uth-late skälmen, han iss sig ey båcka, och
armen uthräckia. Husspegel A 6 b.
Utle, tr. Göra åtlöje af. the bespåtta
och uthlee theras älendigheet som tvungna
och öfvervundne äro. Gust. Adolf Skr.
69. Bry ingen med skämt, på dät du icke
giver orsak at därnäst siälf bliva åtlöje, och
med titt glentz gör honom, som du utler, til
vederdeloman. Hermelin E7a. utle icke
den vanskapelige. Frese 865.
Utleda, tr. 1. Afleda, om något vatn
stannar på engen, skal thet om hösten
uth-leedas. Colerus 2:17. — 2. Härleda.
Götskan ofelbart är ibland de äldsta huvudspråk,
af hvilken många andra kunne utledas.
Hermelin A 3 b. — B. Refl. Leda ifrån sig
(en beskyllning). Vijtes någon thet, och är
eij baar åtagen, doch så at ther äre tekn
eller gissningar til, tå utlede sigh medh godh
skääl effter sielff sins edhe. Stjernman
Com. 1:648 (1615).
Utlefva, tr. 1. Lefva ut, lefva till slut.
Nu moste iagh icke meer see menniskior,
när them som theras tijdh vthleffua. Es.
38:11. — 2. Upplefva, han then
iemmer-ligha Jerusalems stadz förstöring ich
vth-leffuat och seedt hadhe. P. Erici 3:17 a2,
vij... hafva uthlefvadt verldennes sidsta tijdh.
P. L. Gothus Undervisn. 28. — B.
Öfver-lefva. En gammal och tung Utlefver en
ung. Dalin Vitt. I. 1:4.
Uti ega, tr. Uthyra, bodar j staden ...
skula them (borgarena) wthleias för
skæligh-het. Gust. 1 reg. 1:243. planteradhe en
wijngårdh ... och vthleegde honom
wijngårdz-mannom. Matth. 21:33.
Utlest, p. adj. Utvald, [efter T. auslesen.]
thet beste och vtleste krigzfolck. Gust. 1
reg. 10:146. thet bestå vthlesta folck. 10:147.
gott ock wtleszett krigzfolk. 12:120.
Utliggare, m. fremmande köpmän och
uthliggiare... intet mötte tilstädias att längre
i stapelstäderne liggia än sex veckor.
Stjernman Riksd. 2:1097 (1647).
Utlista, tr. Utspana. [T. auslisten.] han
hade leeft en af sine tienare der quarr
ef-ther sigh, som skulle uthliste vår beskeed.
HSH 39:239 (1607). Herodes skulle sökia
effter barnet ... til at uthlista aff hvadh
föräldrar thetta välsignada barnet födt var. P.
L. Gothus 1 Uti. H l b. uthlistandes
(up-spanandes) hvad hemligen håls. Comenius
Tung. 837.
Utlofva, tr. Lofva, tillåta, the sigh
förbannat haffua, at the icke skola äta eller
dricka, til tess the haffua dräpit honom, Och
nu .äro the redho och wenta, at tu
(höfvits-mannen) thet vthloffua skalt. Ap. gern. 23:21.
Utlofven, f. Lofven, löfte, war (vår)
försägling och dagtinge breff som wij ...
vtsenth haffue epther then vtloffwen wåre
fulmectighe ... giort hadhe på wåre weghna.
Gust. 1 reg. 6:102.
Utlopp, n. 1. Utvandring. [Fsv. utlop.]
wij göra jtt litet vthlop eller spaseregong.
O. Petri / Post. 128 b. Så skall eij heller
Vijborgs Borgere tillåthes något landzköp
eller vthlop iblandh allmogen i Kexholms
lähn. Landt. instr. 168 (1620). uthaf vårt
rijke ... åhrligen åhrs uthdraga myckit folck
... och sättia sigh nider i ... fremmande
landskaper och städer, ... sådant uthlopp af
rijket ... må blifva afskaffat. Stjernman
Com. 1:758 (1620). (ingen må) löpa medh
tiggerij kring landet... (så framt ej) någhon
skiäligh orsaak vore een eller annan ett
utlop at förunna. Riksd. 2:1009 (1642). — 2.
Afvikelse från ämnet. [T. auslauf.] Och
gör han ther medh någhor vthlop til nyttigha
lärdomar. Försp. till 1 Cor. — B. Utsot.
the bekomma uthlop och varda löslijfvade.
Colerus 2:122.
Utlucka, tr. Utelycka, utesluta, uthaff
samma förbundh ville the uthlucka Kon. Mt.
aff Sverige. Tegel Gust. 1 hist. 2:10.
Utlåta, tr. Utsläppa. [T. auslassen.] han
som vthlater fångar j rettom tijdh. L. Petri
Dav. ps. 68:7. en lijten pilt, som blåser
och uthlåter i luften bubblor. Stjernhjelm
Virt. rep.
Utlägga, tr. Utlemna, the dandemän ...
skola sielffue wdtlägge the skalcka och
for-rädhare som sådantt vplop begynt. Gust. 1
reg. 4: 217.
Utläggning, f. Utgift, utbetalning, then
store wmkosth och wtlægningh som oss paa
hængth hafwer. Gust. 1 reg. 1:100.
Utländare, m. Utländing. [T. [-auslän-der.]-] {+auslän-
der.]+} uthländare altijd snarare vitzord (än
inländske) i nya saker vunne. U. Hjärne
Vatt. 6.
Utländes, adv. Utomlands, utrikes. [Fsv.
utländis, Isl. ütlendis.] en man then
vth-ländes foor. Matth. 25:14. Konungen skulle
sökia gifftermoell vthlendes. Svart Kr. 162.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
