Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Utmäla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utmäla
— 935 -
Utpusad
Utmala, tr. Utmäta. (Se Mäla, mäta.)
Gudh ... uthmäler således korszet, at thet
icke varder oss försvårt. P. L. Gothus
Tröstpred. 11 b.
Utmärka, tr. Then andre timbrar på trää,
och mäter thet medh snöre, och vthmerker
thet medh krijto. . Es. 44:13.
Utmärke, n. Ögonmärke, syftemål, hon
{försigtigheten) är en dygd i förnufftet,
lärandes huru vi lofligen skole nå vårt upsåtz
önskeliga utmärke. Hermelin D3b. at
leva i frid och sämja med andra ... bör vara
vårt endaste utmärke i dät borgelige leverne.
Dens. E 5 b.
Utmäta, tr. [T. ausmessen.] 1. Afmäta,
afskilja, huilken ther giorde then andra
noghon skadha eller orätt, aff hans husom
skulle vthmätas, stundom itt heelt hwsz,
stundom itt halfft, ... och the hwsz som så
vthmettes skulle brennas. O. Petri Kr. 49.
— 2. Skingra? thet folck som här och ther
vthmätit (T. ausgemessen, Lat. expectantem)
och förtrampat är. Es. 18: 2.
Utmätig, adj. Mätbar, therföre kallas
thet itt evight lijff, at thet ä och ä i evigheet
vara skal, och ther uthi skal ingen uthmätigh
eller omskiffteligh tijdh vara, hvarken dagh
eller natt, hvarken åår eller timar, icke
tusende eller hundrade åår. P. L. Gothus
Undervisn. 195.
Utnimma, tr. Uttaga. [Mnt. utnemen,
T. ausnehmen.] Och såsom Adam medh
sitt fall Haffuer oss vnder dödhen kommet,
Så haffuer Jesus Christus oss all Medh sin
<iödh ther vthnommet. Psalmb. 1572 96 b.
Utnämna, tr. Nämna, utsäga, ingen
ting j hela verldenne är så mödhosam och
älendigh, om man thet älles medh ordom
uthnämpna kan, at menniskian thet samma
jw icke lidha måste. P. L. Gothus
Tröstpred. B 4 b.
Utnäs, n. Udde. [Fsv. =, Isl. ütnes.]
Ther uddar, her små sund, ther utnääs, gaap
och vikar. Spegel G. verk 90. skeer ofta
at en häftig storm löser en udd eller uthnäs
ifrån fasta landet. U. Hjärne Anl. 393.
Utnödga, tr. Framtvinga. [T. [-ausnö-thigen.]-] {+ausnö-
thigen.]+} intet ting i längden bestå kan, som
fruchtan eller nödhtvång haffver uthnödgat
och uthtvingat. R. Foss företal A 4 a.
Utockra, tr. [T. auswuchern.] 1.
Utpressa genom ocker, the tiene för tryskere,
tagandis alleneste udj theris tröskare lönn
spannemåle och icke penninger, ther egenom
the en stor dell aff bondans sädh uthåkra.
Stjernman Com. 1: 80 (1546). — 2. Utarma
genom ocker. Ockrare, som then fattiga
Lazarum vthockra. P. Erici 2:145 b.
Utoffra, tr. Sluta att offra, tå Dauid
hadhe vthoffrat brenneoffer och tackoffer.
2 Sam. 6:18. til tess uthoffrat war. Ap.
gern. 21:26.
Utom, prep. Vara utom något, vara
angelägen, mån om. huru mild tin Herre
Christus är, och huru mykit han ther vth
om är, at han må komma tigh vthu
wilfarel-sen. L. Petri 2 Post. 155 b. (Judarne) wore
ther vth om medh alla macht at the måtte
sådana lärdom om Christum slett vthrota.
Ders. 318 a. tu obehindrat må wara vth om
tina näring. 3 Post. 108 b. Man är allenast
nw vth om Wellust, pråål och rikedom.
Psalmb. 1572 91 a. jag hafver så varit utom
min fördel at jag ther öfver offta hafver
för-sumat the fattiga. Svedberg Casa 205. the
samla myket penningar och äro på alt sett
utom sig (om sig). Ders. 203.
Utpena, tr. Utsmida. (Se Rietz pena.)
förmåtte iag (af smältstyckena) utpena så
många plåtar, att thet hinte till en liten
utvägning. Verelius Herv. (tillegnan.) thet
rödha gull, som för Vulcano på städet måste
uthpändt och bladh-slaghen varda.
Francke-nius B 6 a.
Utpersa, tr. Utpressa. [Mnt. utpersen.]
The... vthpersa olio. L. Petri Jobs bok 24:11.
Utpickering, f. Pikering. [af F. piquer.]
brokot klädedrächt hafver fordom hoos the
Svänska för vidunder hållen varit, huilken
nw räknas för then yppersta, sampt medh
theres lättfärdige uthringningoch uthpickering
(petulantes scissurce vestium), ifrån
främmande land infördh. Tempeus 190. Jfr
Uthackad.
Utpipa, tr. Genom blåsande på pipa,
trumpet utkalla. Domaren (på yttersta
dagen) ... måste tå lenge trumeta, förr än han
kunde uthpijpa the förmultnada och
förråt-nada menniskorna uthu graaffvenne. P. J.
Gothus Fastapred. 68.
Utplikta, tr. Genom lödning undersöka.
Kusterna äro afmätne, peylade och utpliktade.
J. Månssons sjömärkesbok, utg. af Hahn
(företal).
Utplåga, tr. / grund plåga, wordo the
... medh så gräseligha mykin matk
vthplå-ghade. L. Petri Sal. vish. 16:1.
Utporsa, intr. Utbrista. (Jfr Por sa,
se Pörsa.) Skönier och flyktigan röök,
uth-pårsand’ aff halmtäkte byar. Leyonstedt 33.
Utprunka, tr. Bepryda. Monsieur Baron
... sin V Art Heraldique med the Franska
herrevapnen uthprunkat. Bechstadius 5.
Utprång, n. Utprångling. (Jfr Prång.)
haffua ... waro (varor) till nogot wtprång.
Gust. 1 reg. 4: 263.
Utpucka, tr. Utplundra. [Mnt. utpuchen,
T. auspochen.] uthpucket och röffuat byar
och städher, Tegel Gust. 1 hist. 1:200.
Utpunga, tr. Tömma pungen (för),
pungslå. the (advokaterna) them, som the sigh
at försvara antagit hafva, skatta, hydha och
uthpunga. R. Foss 389.
Utpusad, p.adj. Pösande,pussig. Bucco,
then som haffuer vtpusat kindbeen. Var.
rer. voc. C lb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
