Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Utputsa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utputsa
Utrymd
Utputsa, tr. Putsa, utsmycka. [T. [-aus-putzen.]-] {+aus-
putzen.]+} någhre jungfruer intet annat göra
än sigh smyckia och uthputza. Schroderus
Albert. 4:100.
Utpåta, tr. blottat theras inelfver,
uth-dragit the främste tarmarna, och de andre
medh stickor uthpotat. Schroderus J. M.
kr. 612.
Utqvalming, f. Utdunstning. [T. [-aus-qualmen.]-] {+aus-
qualmen.]+} då svaflet uthur kiesen begynner
vittra och osa, löser thet kalken tillijka til
een uthqvalming. U. Hjärne Anl. 79.
Utqvartera, tr. Herbergera, bleff i
Dan-marck väl undfången, och aff hvart herberge
frij uthqvarterat. Girs Gust. 1 kr. 127.
Utransaka, tr. 1. Genomsöka. På then
tijdhen skal iagh vthranszaka Jerusalem medh
lychtor. Zeph. 1:12. — 2. / grund fatta,
begripa, then barmhertigheet som tu
vth-loffuat, är omäteligh, och kan icke
vthran-szakas. Man. bön 6.
Utrasa, intr. Rasa ut, upphöra att rasa.
[T. ausrasen.] så bestellat medh the gambla,
at the töffuadhe medh sitt Doop ... til thes
the vthrasat hadhe. L. Petri Om nattv.
A 3 a.
Utreda, tr. 1. Utrusta. [Fsv. utredha,
Mnt. utreden.] wthreda siith folk ... med
hestar harnisk och weryor. Gust. 1 reg. 2:
189. Juda barn som sköll och spiwt båro,
woro sex tusend och ottahundrat wel
vth-reedde til strijdh. 1 Krön. 13 (12: 24). hestar
och män, hwilke alle wel vthreedde äro.
Hes. 38:4. — 2. Refl. Befria sig. sökia
legenheet hure han sigh vtreda kunde vthur
thet oretwisa fängelse. Svart Kr. 8.
Utredning, f. Utstyrsel, när fröken i
Pålen skulle giftas,... vij thå uthöfver Svirge
henne brudhskatt gifva skulle och annan
uthredningh. Gust. Adolf Skr. 296.
Utredsel, f. 1. Utrustning, hvad til ett
feltlegers utredzel behöfves. Gust. Adolf
Skr. 68. krijgzfolcksens uthredsel.
Stjernman Riksd. 2:969 (1640). — 2. Utstyrsel, vor
... dotters brudskatt och uthredsel. Gust.
Adolf Skr. 298.
Utremma, tr. Utmärka genom remmare
(prick), itt grund är uthremmat. J.
Månsson 6.
Utresa, f. Krigståg, utmarsch. [Fsv. =,
Mnt. utreise.] E x p e d i t i o, häärfärdh,
vt-resa. Var. rer. voc. L 2 a. vederreda,... til
att åffuergia vårtt och rijkesens skada och
fördarff, medt edt tal folk til vdtreser. Gust.
1 reg. 5: 63. huad szwår tunge then menige
mann ... hafft haffue med månge szwore
vt-reszor emot rikisens fiender. 10:138. the
Dannemänn i Dalerne haffwe altijd warit
rede till vthresser e när them bleff tilsagtt.
Dipl. Dal. 3:158 (1554). örligitt med många
vtreesor warade lenge. O. Petri Kr. 141.
Utresig, adj. Benägen för utflygter,
flyg-tig? [T. ausreissig?] Änkior äre mykit olijke,
och månge varda funne aff them, som icke
äre eensamme, uthan mykit uthreesige. P.
J. Gothus Hust. 378.
Utridare, m. Ridande tjenare, budbärare
eller tillsyningsman. [Mnt. utrider.] han ...
är nu vor sjuka stuffvo utriidare. Fant
Handl. 1:24 (1536). betröste wij oss icke
heller szå offörtencktt att wara theris
(Lybeckarnes) ... tijänare eller vthridhare. Gust.
1 reg. 8: 261. på dedt allmogen icke af
Be-fallningzmennerne genom reesor måge blifue
betungede, då skall han (ståthållaren) icke
tillstädie dem att hafue flere utridere, än
dem äre, huaar i sin befallningh, af H. K.
M:tt bestådde. Landt. instr. 109 (1616). the
månge uthrijdere, som härtill hafver varid
i bruk,... här efther skole afskaffes, och i
samme stadh holles lakeijer, som löpe till
footz uthi slotzens ährender. Ders. 121 (1618).
hvar stad i rijket skal må hafva sine visse
uthrijdare ... at efterslå och upspana alt olaga
landzköp. Schmedeman Just. 290 (1650).
Stjernman Riksd. 3:2271 (1719).
Utrifva sig, refl. Slita sig lös. ett vildiur,
när thet kommer j jägharens näät... ju meer
thet vill medh våll uthriffua sigh, ju meer
thet sigh inveffuar. P. L. Gothus
Tröst-pred. H 2 b.
Utringa, tr. Urringa. ett slagz
krigz-kiortlar... ofvantil så ypne och uthringade,
at the skuldrorna icke väl öfuertächte.
Tempeus 185.
Utrista, tr. Kommer han hijt, jagh skall
honom krista Och tarmar och hierta slätt
uthrista. S. Brasck T. krig. D4a.
Utrop, n. 1. Kungörande,
tillkännagifvande. thet vthroop och anskrij är nw
kommet j werldena, ath wij haffue fått fridh och
syndernes forlatilse. O. Petri 2 Post. 87 b.
— 2. Auktion, jag kom på ett utrop, ther
böker utbiudas och säljas til mest biudande.
Svedberg Schibb. 466.
Utropa, tr. Kungöra, förkunna. [Fsv. —r
T. ausrufen.] skalt tu thenna laghen läta
vthropa för hela Israel. 5 Mos. 31:11. Thet
war icke itt ord som Mose budhit hadhe,
thet Josua icke lät vthropa för hela Israels
menigheet. Jos. 8:35. Konungen lärde kenna
Gudh, och lät scriffteligha vthropa offuer
hela sitt Rike hans loff och prijs. Försp.
till Dan.
Utrota, tr. vij öfvervunno och uthrotade
then mächtige Cyrum. Schroderus J. M.
kr. 77.
Utrycka, tr. Herren . . . skal vthryckia
Israel vthu thesso godha landena, som han
theras fädher giffuit haffuer. 1 Kon. 14:15.
Herren skal then som så gör, vthryckia vthu
Jacobs hyddo. Mal. 2:12.
Utrymd, f. 1. Rymd. Hafvets utrymd.
Rudbeck Borås. 8. —2. Utrymme. Än söks
beskydd af berg, än utrymd af en slätt.
Ders. 17.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
