Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Utrymma ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utrymma
— 937 —
Utskeppa
Utrymma, tr. 1. Utvidga, gruffuan mötte
vdtrymas, til tess man kunde komma til
retta strikit jgen. Gust. 1 reg. 7: 34. titt hierta
skal vndra och vthrymma sigh. L. Petri
Jes. proph. 60:5. — 2. Undanrödja. [Mnt.
utrumen, T. ausräumen.] thet gamble [-afguderi]’-] {+af-
guderi]’+} . .. icke så brått och genom så ringa
arbete kunde uthrymdt och afdrifvit varda.
L. Petri Kr. 54.
Utrymme, n. 1. Jordrymd. borgarene
(i Lödöse) hade stortt brist til äng, och
kunne ecke väl behiälppa sig medt mindre
än them vorde någon mark och vdtryme
tillagt til engebool. Gust. 1 reg. 5:148. —
2. Undanrymmande, undflykt. [Fsv. utryme ]
han förnam sigh ey hafva någhot uthrymme
til siöös. Schroderus Liv. 495. — 3.
Tillfälle. att the icke vti någon mötte medh
nogon arglist eller falske stemplinger kunne
hafwe vtrymme- til theres förräderij. Fin.
handl. 8:183 (1554). — 4. Rymlig tid. Jag
thet (Sehibboleth) endteligen ... effter trettijo
åhrs frist och utrymme, som thet nu är,
fullbordat. Svedberg Schibb. el a.
Utrymning, f. Jordrymd (upphöjd mark?).
the skole niuthe, bruke och beholle the stadz
ägor och vttrympninger vthen för theres stad.
Fin. handl. 10:2 (1546).
Utryska, tr. Upprycka. (Se Ryska.)
Stormväder susar och brusar, omkastar och
uth-rysker trään uthu jordenne. P. J. Gothus
Poll. X 7 b.
Utråda, tr. Uttyda, utgrunda. [Isl. räÖa;
T. errathen.] kunne j icke vthrådha henne
(gåtan). Dom. 14:18. råka uppå och utråda
diupsinniga ting. Svedberg Ungd. reg. 156.
han utråder och förklarar mörka meningar.
Ders. 455. så är meningen mörk och svår
at utråda och förstå. Gram. förspr. 11. Han
(Gud) hafver något heligt råd före, thet ingen
menniskia veta eller utråda kan. Catech. 530.
Utråda, tr. Rålägga, förse med
råmärken. uhrfiällar, uthjorder, torp eller
uth-ängiar, som under byägorne antingen
af-sijdes, eller och någre mijhl dher ifrån,
på allmenningar och andre skogar belägne
och för sig sielfve uthrådade äro. Civ. instr.
275 (1688).
Uträkna, tr. Räknande utlemna. Konung
Cores j Persen fick them (tempelkärlen) vth
igenom Mitherdath Rentomestaren, och
vth-reknadhe them Sesbazar Förstanom j Juda.
Esra 1:8.
Uträtta, tr. [T. ausrichten.] 1. Förrätta,
besörja, embetzmän som ... alla sytzlor
vth-rettadhe. 1 Kon. 9:28. han vthrettadhe
brenne-offer. 8: 64. vthretta titt embete redheligha.
2 Tim. 4:5. Presterna ... vthrettadhe
Gudz-tiensten. Ebr. 9:6. — 2. Utföra, föröfva.
iagh mina grymheet vppå them vthrettat
haffuer. Hes. 5: 13.
Utrödja, tr. Utrota, the af latinen
härkomne ord, som länge sedan äre för svenske
gode erkände,... hvilke numera så diupt äre
inrotade, at the medh ingen flit stå til at
utrödja. Stjernhjelm Bac. Carol. 183.
Utröja, tr. Röja, upptäcka, förråda, så
snart then tiuffwe hoop komme ther i byn,
vtrögde och öffuerantworde the them wårtt
och alt thet härremendz godz, som ther war.
RR 18/a 1543. om tu någhot aff thenna wår
ärende vthröyer. Jos. 2:20. fördöl the
för-dreffna, och vthrögh icke the flychtigha. Es.
16:3. han ... icke spar vthröya hwad som
helst tigh kan wara til skam. L. Petri Sir.
bok 6:9. Then såsom (som) vttröjer een
sådane (en Dansk anhängare) schall... wärde
therföre lönedt. HSH 27:73 (1563).
Utse, intr. och tr. 1. Se ut, hafva
utseende. all ansichte jemmerligha vthsee.
Hes. 7:18. — 2. Se ut, blicka ut. widh hon
nu på samma rwm (på berget) effter honom
vthsågh, fick hon see sin son longt bortto.
Tob. 11:6. — 3. Förutse, andre humani
ca-süs kunne upväxa, dem vij ähnnu inthedh
kunne uthsij. A. Oxenstjerna (HSH 37:280).
Utseende, n. Afsigt. Gud offta ’ här i
verlden haar annat utseende mäd oss, än
oss är gifvit at vetta. Columbus Poet. skr.
0 4 b.
Utsigt, f. 1. Utkik, skola i synnerhet alle
de lotsar, som bo vid yttersta inloppen,
städse hafva utsickt till siöss. Stjernman
Com. 5: 598 (1696). — 2. Afsigt, desse
condi-tioner annan uthsicht icke hafva, än Kongl.
M:tz och rijkzens säkerheet. Stjernman
Riksd. 2:1458 (1664). — 3. Syn. De väl
passade färgor i deras lätta kläder... gåfvo
åskådarenas lystna ögon en behagelig och
för-nöjelig utsigt. /Is. Ban. 2:488.
Utsinna, tr. Upptänka, utgrunda. [T.
aussinnen.] . han kan ey öfvervinnas Aff
någen olycksstorm, hur stoor han kan
uth-sinnas. Lucidor Ff 4 b. utsinna alt hvad
sålunda fördolt hålles. HSH 30:325 (1718).
Utsittare, m. Åbo, arrendator på
utsocknes hemman. Adelen (i Skåne)... fuller
aldra hälst sågh sijne uthsittiare att blifva
förskonte (för bidrag till krigsmaktens
underhåll). HSH 31:366 (1662).
Utsjunga, intr. Upphöra att sjunga, om
helgedagar skola the gåå till bordz när
vt-sungett är (gudstjensten är slutad) ij
by-kyrkian. Gust. 1 reg. 8:296. man ... klepper
(klämtar) vthsunget eller pro pace. L. Petri
Kyrkord. 50 a.
Utskaffa, tr. Utdela, meddela, ministrera
eller vthskaffa sacramenten. O. Petri 1
Förman. B 2 a. iach thin helgà ordh, nådh och
barmhertigheet vthskaffa skal. 2 Post. 48 a.
Utskaffare, m. Se Skaffare. Och skal
predicaren i all stycke beskedeligh wara,
som en förståndigh och troogenn
wtskaf-fare, vetandes föregiffua huad som huariom
tienar. Nov. ord. eccl. 186.
Utskeppa, intr. Segla ut. [T. ausschiffen.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
