Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Utsläcka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utsläcka
— 940 —
Utspridelse
modeligen och i tijd hade varit dempte,
skulle lätteligen hafva kunnat uthslå til en
stor brand. Riksd. bih. 301 (1639). — 8. Förslå.
synes den (utskrifningen), hvar hon skulle
hafva blefvet af oss til een karl af hvar
tijonde prästegård bevilliat, icke stort velat
uthslå. ^Stjernman Riksd. 2:1285 (1657).
Utsläcka, tr. theras troo war ganska ringa,
och fögho bättre än vthsluken. L. Petri
1 Post. P 3 a. thet war... såsom itt swagt
liws vthi theras hierta vthsloket. Ders. T 7 a.
(Jfr Isl. slokinn.)
Utslätta, tr. Utplåna. [D. udslette.] den
affection Eders M:t (drottning Kristina)
för-verfvat, hafver Eders M:t genom det E. M.
är catolisch vorden, heelt utslett. HSH 16:158
(1667). _
Utslösa, tr. Förslösa. Een diupan brundh
kan man uthösa, Een tunna guld och snart
uthslösa. S. Brasck Förl. sonen C 4 a.
Utsmucka, tr. Utsmycka. (Se Smucka.)
medh Gudz nampn vtsmucka the sigh, the
låtas såsom the platt intet annat sökia än
Gudz ähro. L. Petri 2 Post. 189 b.
Utsmäkta, tr. Utmatta. [Fsv. =, Mnt.
utsmachten.] En vägfarande ... när han sigh
så heela daghen haffuer uthsmechtat.
Kem-ner 17. wårt folk haffua förtagit them
til-förningen så at the bliffua så vthsmactadhe
at the bliffua dödhe j hunger, swalt och
köld. Gust. 1 reg. 8:62. uthsmächtat aff
hunger. Tegel Gust. 1 hist. 1:301. vardt
besättnings folket in uthi stadhen aff
idke-sampt arbete, och vakande bådhe natt och
dagh, såsom och aff undfångne såår
uthsmächtat. Schroderus Liv. 423.
Utsnara, tr. Utsätta, utspänna (rep) till
snara (för djur), haffuer han ... lätet hugga
ett longt rååhagh, och til tuhundrade reep
uthsnart. Tegel Gust. 1 hist. 2:298. Jfr
Råhag; Rårep.
Utsnida, tr. Utskära, tillskära,
skulptera. thet som ... är krokot och quistugt,
thet vthsnijdher (Vulg. sculpat) han. L. Petri
Sal. vish. 13:13.
Utsno sig, refl. Jfr Sn o. vinna så mycken
tijd, det man sig utur det Tyska väsendet
uthsnor. Stjernman Riksd. bih. 304 (1639).
Utsofva, tr. Sofva af sig. [T. [-ausschla-fen.]-] {+ausschla-
fen.]+} Sedhan Alexander Magnus hadhe wijnet
vthsoffuit, ångradhe honom... Lælius Res.
1: 229. the Poler lågho ... uthi theras bäste
sömpn och uthsuffuo the ruus som the
daghen tilförende hade drucket. Petrejus
Beskr. 2:177. sedan ruset var utsufvit.
Svedberg Sabb. ro 2: 932.
Utsopa, tr. 1. Bortsopa, iagh ... skal
vthsopa Jerobeams hwsz effterkommande,
såsom man träck vthsopar. 1 Kon. 14:10.
— 2. Rensopa. Jagh skal senda kastare til
Babel, huilke honom kasta skola, och
vthsopa hans land. Jer. 51:2.
Utspana, tr. Utspionera, utforska, han
skal vthspana och bespeya stadhen. 2 Sam.
10:3. Gudh . . . vthspanar migh en wägh
vthan brist. 22:33.
Utspanna, tr. [T. ausspannen.] 1.
Utspänna, utsträcka, hvilken ... korssvijs (på
ett kors) uthspand och bunden bleeff.
Tegel Gust. 1 hist. 2:299. — 2. Uppspänna;
utstaka, man tält och vijde läger Ut
span-nar. Eurelius Vitt. 39.
Utsparra tr. Utspärra, uppspärra,
vth-sparra öghonen och see epter thet högdt är.
O. Petri l Post. 46 a.
Utspisa, tr. Utdela (eg. om spis). [Mnt.
utspisen.] han haffuer taghit sich noghro
befalningesmen ther til, som thenna
födhona, rene gudz ordh, vthspisa skole for hans
fåår. O. Petri 2 Post. 90 a. vtspijsa gudz
helligha ord. Psalmb. 1536 86. Wår
wist-hws må wara full, så at man ther rijkeligha
vthspijsa kan både itt och annat. L. Petri
Dav. ps. 144:13. Skal ingen rätt
grunde-ligha troo sin ovän, om än han fast mång
godh ord, . . . månge stoora tilsäyielse och
lyffte förehölle och uthspijsadhe. R. Foss
37. på wårt skep Suanen ... wii honom
betrodde wm att wtspijsze lodh och kruth,
kost oc therningh. Gust. 1 reg. 6:36.
anamme allehånde wärier aff prester och
ländzmän, och spisse them sedan wt eblandt
knechtterne. Fin. handl. 4:257 (1556). Szå
hadhe hann och effter ordningenn latedtt
vtth-spiissse till fyllesth höö på fänedenn. 10:126
(1565). Mild är hon (min käresta), och
spij-sar ut det hon sielf hvart (hvarken) äger ell’
åtte. Stjernhjelm öfverskrifter.
Utspisare, m. Utdelare, wij äre j tesse
werldenne icke annat än skaffare och
vth-spisare til the gåffuor som gudh oss här
forlänt haffwer. O. Petri 2 Post. 133 b.
Utspitad, p. adj. Utspetad, utspänd,
utspärrad, handelen ... är så konsteliga
steldt och lempat, at icke Argus ... medh
alla sina vthspitada ögon skal kunna honom
merkia. A. Andreæ Försp. till L. Petri
Kyrkost. B 4 a.
Utsprida, tr. Utbreda. Thetta är nu
Noahs barnas afffödha, vthi theras slechter
och folkom, Aff huilkom vthsprijdhat är
folket på iordenne. 1 Mos. 10:32. tijn sädh
skal warda såsom stofftet på iordenne, och
tu skalt warda vthsprijdder, wester vth, öster
vth, norr vth, och södher vth. 28:14.
Prester äre skickadhe ther til ath the vthsprijdha
. .. skole gudz oordh. O. Petri Svar till
P. Eliæ e l a. Euangelium skal vthsprijdhas
offuer heela werldena. 2 Post. 94 b.
Apost-lanar skulle . . . vthsprijda Christi nampn
öffuer alla werldena. L. Petri 3 Post. 7 a.
— Refl. hans godz haffuer vthsprijdt sigh
j landena. Job 1:10. the vthsprijdha sigh
lijka som floghmatk. Nah. 3:16.
Utspridelse, f. Utbredning. Christen
troos vthsprijdelse.j L. Petri Krön.pred. B 2 a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
