- Project Runeberg -  Glossarium öfver föråldrade eller ovanliga ord och talesätt /
945

(1914-1916) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Fredrik August Dahlgren With: Evald Ljunggren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - U - Utvräka ... - V

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ut vräka

— 945 —

Vad

Utvräka, tr. then the tilförenna,
vthwre-ken och bortkastat, höllo för spott. L. Petri
Sal. vish. 11:15.

Utvåga, tr. 1. Våga att släppa ut, gifva
lös. vthwågha sin smeligha tungho emoot
sin Herra och Gudh. L. Petri 2 Sänd. 221.

— 2. Våga, sätta på spel. Föra krigh, är
fiskia medh en gyllene metekrok, Ty man
fast mera vthwågar, än han kan winna.
Falck 181b.

Utväg, m. Väg att komma undan. [Isl.
ütvegr.] besatte och igenstängde för honom
alle uthvägar. L. Petri Kr. 17.

Utväljelse, f. Utkorelse, första vphoffuet
och begynnelsen til menniskionnes saligheet
är gudz vtwelielse. O. Petri Sal. C 3 b.

Utvändig, adj. Utvertes, förnufften kan
ingen annan fredh begripa vtan then werdzliga
och vthwendiga fredhen. O. Petri 1 Post. 31 b.

Utånga, tr. Utdunsta, vatnet af eldens
hetta förskingres och utånges. U. Hjärne
A ni. 141.

Utäska, tr. 1. Utkräfva. [Mnt. utesehen.]
vppa alle thenne för:ne stycker ransaka oc
utäskia [böter) giffue vj fulle makth vörå
fogter. HSH 16:27 (1526). Klöcker och
annet . . . szom ... af Kirkerner vtäskadt är.
Dipl. Dal. 2:180 (1531). then gerd j vteskie
skulle aff Tijheradz lag. Gust. 1 reg. 11:4.

— 2. Utvälja, kalla. Allom them som j
Rom äro gudz kärestom vtheskadhom
hel-ghanom. NT 1526 Rom. 1:7.

Utäta, tr. Äta ur, äta upp. Daniels
owener moste sielffue vthäta, thet the för
honom insoppat hadhe. Försp. till Dan.

Utöda, tr. Ther skal itt östan wädher
... vthödha (uttorka) hans kellor. Hos. 13:15.
och skal iagh vthödha (tillintetgöra) all thes
belete. Micha 1:7. nu moste han [skatten)
platt affhemtat och vthödd (uttöntd) warda.
Nah. 2:10. en rikedom then icke vthödhas
kan. L. Petri Sal. vish. 8:18.

Utöfvad, p. adj. Grundligt öfvad, ingen
vardt fordom dagar hållen för poet, med
mindre han var utöfvad i all philosophi och
werldzlig vijsheet. Spegel G. verk 1.

Utöfver, prep. wåre knechter vthi
Finnland för förledne åhr 51 theras lhön
be-kommitt hafue ... Szå förnimme wij att thu
icke sielff haffuer waridt vttöfuer [varit
närvarande vid, lagt hand vid) sådana
betalning, icke heller hafuer thu haft någre
we-derhäfftige männ vtaf Adelen ther vttöfuer.
Fin. handl. 8:106 (1552).

Utökna, tr. ödelägga, lägga i ödesmål.
hemmanen ... af vaanskötzell förderfvas och
uthöknas. HSH 40:67 (1664).

Utösa, tr. Uttömma, utblotta. wår
dres-sel eller Cammergodz platt förtärt och vttöst
äre. Fin. handl. 7:110 (1544). han hade
aldeles vthöst alla sina äghodelar.
Schroderus J. M. kr. 595. Sveriges rijke ... så
förarmedes och uthöstes, at ganska ringe
här tilstädes bleff. Stjernman Riksd. bih.
85 (1547).

Utösning, f. Slöseri, then ödygden som
kallas Prodigalitas eller Profusio, then wij
på Swensko måghe nempna vthösning eller
förspilling. L. Petri Krön. pred. D 6 a.

V.

Vacera, intr. Vara vakant, the prebender
ther wacera j Schara. Gust. 1 reg. 8: 277.

Vack, m. Vank. hiertat är vtan wack
[trol. tryckfel för wanck). P. Erici 3: 93 b.

Vacka, f. Vacka, Skäppa, Modius,
Scheffel. Schroderus Lex. 26. Torr mått (eller
sädesmått) äre . . . vacka, halffvacka.
Comenius Tung. 764. Vakka, aflång tina eller
annat käril til at förvara säd eller miöl uti.
Spegel Ord. Se Rietz vakke.

Vacker, adj. Bra, duglig, god. en
vacker, hederlig man. U. Hjärne Orth. 1.
förnäme, myndige, lärde, vackre och heders
män. Svedberg Försvar 9. han i all ting
var en mechta foglig, vacker och berömlig
man. Schibb. 157. Thet förtjenar
efftertenck-ning, ... om vi Svenske icke skulle antaga
Latinska bokstäfver, så vel som mongt
annat vackert folck i Christenheten. Ders. 33.
en vacker lärare, Tertullianus vid namn.
Sabb. ro 1:658.

Vackerhet, f. Fägring. Alle förundrade
sig öfver hans vackerhet. Dalin Vitt. 3: 319.

Vackert, adv. När han seer, at barnen
genom långt lijff skola förförd warda, och
bedröffua sina föräldrar, så förekommer Gudh
och tagher them wackert bort j eenfalliga
troo. P. Erici 1:106 b. man steker them
vackert långsampt och sachteligen på eld.
Colerus 1:291.

Vad, n. Sätta i vad, sätta pä spel.
[Jfr Fsv. väft, Isl. ved.] iagh sätter mitt
lijff i vadh. Prytz O. Skottk. B 3 b. vij vår’
halsar för een tärna skul I vad och våda
skole sättia. Stjernhjelm Fredsafl 5 intr.
För eer skull lijff och blodh Vill iagh väll
settia i vadet. U. Hjärne Vitt. 112. Jfr Väd.

Vad, m(?). En hästsjukdom [rots). Vaad
på hästar, som Tyskarna kalla Rossigheet, är
en annan kranckheet än qvarkan. Colerus
2:241. När hästen myckit svullnar under
buken aff vaad. 2:243.

60

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ovanliga/0969.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free