Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Varesmål ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Varestnål
- 954 —
Varskug
så mister thet doch alzintet aff sijn varelse.
Comenius Tung. 96. heela varelsen af
adelens ståndh består af tapperheet, dygd och
ähra. Stjernman Riksd. 2:1434 (1664).
Varesmål, n. Varsel. Kan och wähl
wara troligit att Söffrin haffuer giffuit them
någen waresmåell, effter honom tyckte ware
omenniskligit att dräpe så margt oskyldigt
blodh, som han hade .. . fåed Konung
Cri-stierns scrifftelige befalning vppå. Svart
Kr. 45.
Varf, n. Skeppsvarf. [T. werft.]
Skeppet bygges på et värf. Dalin Vitt. 6:449.
Värf, skjeppsvärf. Lind Ord. 2:984.
Vargerning, f. Hvad som förvaras för
kommande behof reserv, (jfr Molbech
Gloss. varegierd.) Haffuandis alle szaker
vdhi godh tilsynn, forrodh och vargerningh
när så behoff giordis. Fin. handl. 2:256
(1547). (hemta) Saltt i förrådh ifrå Stocholm
... hwilckitt tu kunde haffwe liggendes till
waregärningh vdi the siöbodher. 10:20(1561).
gör tappen (att bruka vid förstoppning) som
tigh synes, läggen (lägg honom) til wargerning
j linolio. B. Olavi 68 b. the Danske nu
mehra tviflade, om man försvara måtte the
orther, som aff them intagne voro, alt
ther-före läte the til een vargiärning afföra alle
klåckorna uthur staplarna med annat mehra,
som kunde löst brytas hvilket the til
Danmarck bortsände. Widekindi 111. Under
det den ena fänikan stormade, skulle de
andra vara i vargerning och i sin ordning
förnya anfallet, om den första blef
afslagen. Adlersparre Afh. 400. der schall uthij
Frankerijke vara på 3 orther öffuer 40000
m^n på foot, som konungen håller i
vard-gierningh. Hallenberg Handl. 141 (1623).
Vargmo, f. Varglo? Men hvad för
dryga ord skal man om mödrar säja, Som
banna bort sin barn? Jag tror de haft til
deja En vargmo. Kolmodin Qv. sp. 1:88.
Vårhus, n. stundom blijr uthi then
svul-nade niuran en abscessus eller vahrhuus.
Lindestolpe Surbr. 38.
Varkunnas, dep. Varkunna sig. wij
warkunnas öffwer eder fatigdom. Gust. 1
reg. 6:235.
Varlig, adj. Varsam, försiktig. [Fsv.
varliker, Isl. varligr.] en varlig ... vandel
i thenne onde verlden. Törnevall Alb.
måste en vara mycket varlig uthi sådana
afförande läkedomars intagande. U. Hjärne
Under. 51.
Varma, intr. Värma. Först varmar tu
(luften) så vi slå fönster op och dörar, Seen
kyler tu igen och oss baak ugnen körer.
Spegel G. verk 65.
Varmoder, f. Den en böld omslutande
hylsan, hvarur varet utflyter. (Bildh) boet
och nästet, vthi huilko sigh retta
waarmod-ren och försåtet medh fagert skeen fördöll.
A. Andreæ Försp. till L. Petri Kyrkost.
B 2 a. våra sinnens bevekelser genom sitt
oskick äre en var-moder til alla odygder.
Hermelin B 6 a. lastande och förtal... äre
tvenne förgifftige ting, och var-mödrar til
alt vårt förtret, som de til kif och trätor
esomofftast giva orsak. Dens. D 3 b.
Varmstuga, f. Badstuga. Johannes ...
wille gå j warmstugw. Lælius Res. 2:68.
Varmtak, n. Innantak, tak öfver ett
rum. Se Ka 11 tak.
Varna, tr. Afhålla, afstyra. [Fsv. Isl.
varna.] skole vij ... all skadha och förderff
vthi tijdh varna, förhindra och affväria.
Tegel Gust. 1 hist. 2:217 (1544).
Varnagel, se Vårdnagel.
Varp, n. Notvarp, thetta rika warpet
och fiskafenget. L. Petri 2 Post. 166 b.
Varpa, tr. Kasta. [Mnt. warpen,
wer-pen; T. werfen.] när man skulle tage tiil
fettalien, dhå wille thet huarken hunder eller
swin ätha, och mötte så warpas öffuer bord.
Gust. 1 reg. 11:11.
Varpa, f. En längd af 12 alnar, håller
hvar sochn (på Götland) sin präste stombns
samt klåckares huus och gård vid macht,
uppgiärdar och årligen 3 värper thun. HSH
29:398 (1654). Årligen för hvar hel gård
stänga 3 varpor gärdesgård, utgörande en
längd af 33 alnar. Handl. ang. Visby stifts
pastorers aflöning (tr. 1813), s. 1. Rietz
881 b.
Varpa, f. Varp (sjöt.). Varpa, Tråtz (tråss),
Prymnesium, Schiffseil, Kardeel.
Schroderus Lex. 34. lett (lät) han .., föra vth
warpor, achtandes trådza sigh in till en
holma. ’ Svart Kr. 63. Lind Ord.
Varpotråss, m. R e m u 1 c u m,
warpo-tråtz. Var. rer. voc. P 4 a.
Vars, adv.? Varse, när iach gaff ther act
vppå medh öghonen, wort iach warsz och
fick see. NT 1526 Ap. gern. 11:6.
Varsa (varse?), tr. Varsna, bli varse.
Så frågen om någon haffver Judas varseedt.
Rondeletius 49. Jfr Rietz varsa 793 b.
Varsker, adj. Försigtig, klok? [Fsv.
var-sker, klok, uppmärksam Schlyter Ord.]
Var... ärbar och varskär uti tin handel.
Hermelin D 7 b. Rietz 793 b. Jfr Vask er.
Varskuf ning, Varskufving, f.
Tillkännagifvande, åtvarning, varsel. [Mnt. [-warschu-winge.]-] {+warschu-
winge.]+} Och wore wäll theris acht, nw strax
vtan all warskuffning att giffua sig tiil fegde
mett oss. Gust. 1 reg. 9:122. the göre oss
huarken någen redelig warskuffning eller
forwaring. Ders. ath våre vtliggere haffue
giort nogot angriip på the Lubske j sziön
vtan redelig varskwffwing. 10:58.
Varskug, Vårsky, adj. Varskodd, breeff
... ther egenom the giorde honom varskugh,
att hvar han någre fleere knechter skulle
tagha an, tå ville the besökia them
fiendt-ligen. Tegel Gust. 1 hist. 2:86. han bleff
intet aff then oferd waarsky. Uti. pä Dan. 472.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
