Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Vefva ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vefva
— 963 —
Velnas
Gud ... förstått. Eldh Cypr. 117. De ...
se sin lefnads sista vefva. Ders. 157.
Vefva sig, refl. Ther månde ingen synd
i theras hog sig vefva (innästla sig). Spegel
Öpp. par. 65. veeffua oss uthu (reda oss ur,
frigöra oss ifrån) timmeliga bedröfvelse.
P. J. Gothus Rel. art. 152.
Vega, tr. Döda (i strid). [Fsv. vägha,
Isl. vega.] Så droge the vth sinn godhe
swerdh ,. . . Så woge the femtenn Danske
hoffmen. Sv. forns. 2:366.
Veidverk, n. Jagt. [T. weidwerk.] bruka
någon ridderlig kortwill ... med rijdande,
skiutande, jacht och weidwerck. Brahe
Oecon. 17.
Vek, adj. 1. Lös, löskokt. week ägg. B.
Olavi i b. — 2. Försagd, blödig,
känslovek. Idhor hierta måtte .. . week warda, och
vpgiffuas. Jer. 51:46. hennes hierta warder
weegt och barmhärtugt. O. Petri 1 Post.
115 a.
Veka, tr. Göra mjuk. Demanterne äro
så hårde, at the aff ingen ting veekas kunne.
Schroderus Albert. 4: 212.
Veka, vackla. Se Hveka.
Veka, f. Vecka. [Mnt. weke, Isl. vika.]
halt tesse wekona vth. 1 Mos. 29: 27. Jagh
fastar twå resor j wekonne. Luc. 18:12. j
ena weko longt. Dan. 9. 27. han wille bliffua
j twå wekor när honom. Tob. 8:5:2. sex
wekna gammal. L. Petri 1 Post. G 6 a.
Veka, f. V e k a s j ö, sjömil. [Fsv. vika
sio(s), Isl. vika sjöfar.] när the komme een
halff wicke siös. Svart Kr. 5. Hertig Carl
... af de Danske i sion angripen, och til
någre veku siö förd af sin rätta kosa. Girs
Joh. 3 kr. 79. Styremännen . . . skola
bekomma för hvar mijl eller vekesiö de blifva
brukade til at styra ... cronones skepp eller
fahrkost sex öre silfvermynt. Stjernman
Com. 2:315 (1642). then daghen hade vij
seglat 10 stoore mijl eller veékor siöö.
Gyllenius 56. Jfr Rietz Ktob.
Vekentlig, adj. I hvarje vecka
förekommande. [T. wöchentlich.] åhrliga,
månat-lige och veekentlige examina eller förhör i
Gymnasio och Scholarne. HSH 33:2M (16c0).
mine veekendtlige aldraunderdånigste
rapporter. 31:376 (1662).
Veklif, n. 11 i a, wekalijff. Var. rer. voc.
A 8 a. listerhinnan invefvar veeklijfvet (ilia
obvolvit). Comenius Tung. 277.
Veknas(?), dep. Segna, sjunka. Honn
wecknades nedh till iordenn, iagh mente
honn skulle retth döö. H. O. visbok 46.
Veksinnad, -sint, p. adj. the
weeksin-nade them skal man icke driffua och seya,
Thet skal tw göra, tw skalt wara stark. O.
Petri 1 Post. 43 b. jag achtar den helt ringa,
Som veksint gifver tapt, när lyckan ter sig
tvär. Wrangel Tor. 10.
Veksinnig, adj. Veklig. Thenne konung
Johannes var förmedelst en elak uptuchtan
under sin moder ganska veeksinnigh, trögh
och til vällust heelt bègifven vorden. P.
Brask Puf. 48.
Veksinnighet, f. Veklighet, slapphet.
hans (Sardanapals) illa uthropade
veeksin-nigheet. P. Brask Puf. 4. en sömnesiuka
både i hans krop och sinne, hvilken han
ingalunda, fast förmågan vore, vill läka,
emedan han uti sådan veksinnighet finner sin
högsta sällhet. Hermelin C 5 a.
Veksuden, p. adj. Löskokt. weeksudhit
ägg B. Olavi 147 a.
Veld, se Vild.
Veldaman, m. Partisk man. Så haffuer
och mykit wordit scriffuit aff them som
par-tijske och weelda män i sakenne warit haffua.
0. Petri Kr. 2. (Jfr Schlyter Urd. vilda
mafrer.)
Velder, se Vilder.
Veldgåfva, f. Vängåfva. hon ...
beken-ner sich wthöffuer förscriffna 400 marc
ent-fangit aff förbemelte Lars Fleming femtijo
marek ortuger ... til en weldgåffwa på för:da
Kådiela godz. Fin. handl. 6:325 (1557). Se
Schlyter Ord. vild 2.
Velk, adj. God, duglig, dugtig, styf.
(Jfr Hesselman / och y 213.) är S. Påuel
oss icke godh nogh för en Euangelist? eller
åt minsto noghot welkare än huar och en
som epter sitt eghit hoffwudh dictar och
stictar huadh han wil. L. Petri Dial. om
mess. 10 b. David’... hade slagit både leyon
och biörn; hade nu Gud hulpit honom der
uth, så skulle han och vähl hielpa honom
emoth dhenne Gudz försmädaren Goliath,
han var intet velkare än ett leyon eller biörn.
J. Rudbeckius Kon. reg. 422 Wälkare,
besser. Wälkast, beszt. Lind Ord.
Vell, se H väll.
Vein, f. Förhoppning, förtröstan. [Jfr
Isl. vilnan] then wåån och weeln man
haffuer på ge.-ningarnas rettferdigheet. L.
Petri 2 Post. 66 b. är ingen möda eller
farligheet så stoor, at the iw gerna giffua
sigh ther vthi, först at ther med är någor
weeln til pennings. Ders. 242 a Ey gullet
någon än om girighet påminte, Then fula
penning-veln låg i sitt första inte. Rudeen 270.
Velnas, Välnas, dep. (Jfr Rietz 8i>7 a.)
1. Hoppas, förvänta. [Fsv. vilnas, velnas,
Isl. vilnast] the arbetade icke j thenna
Hwsbondans Wijngård, kunde för then skul
icke heller weelnas lön aff honom. L. Petri
1 Post. S 1 b. hans Wijngård, ther man
något må weelnas och förtjena. Ders. Hwadh
är migh til gangns, och hwad gott kan iagh
nu weelnas? Sir. bok 11:25. hwar tu
vp-penbarar hans (vännens) heemligheet, torff
tu intet welnas honom igen. 27:19. ingen
lärare må velnas nogon velsignelse, ther
Gud then icke gifver. Svedberg Sabb. ro
2:13;5. han välnas (hoppas) en godh
uth-gång. Comenius Tung. 808. — 2. Åstunda,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
