Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Vexelbref ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vexelbref
— 967 -
Viderboende
at låte uprette een vexel här udi Stocholm,
ther vij vele låte. uth giffue godhe dalar för
klippingar, effter thenne verdering, nemligen
... för hvarje 26 marek en godh dalar.
Stjernman Com. 1:240 (1574).
Vexelbref, n. pl. Vexlade bref
[brefvexling). de vexlebreff, som emellan oss
och Råded i Danmark ähro lupne i dette
åhr. A. Oxenstjerna Bref I. 4:97.
Vexelbänk, m. Vexelbank. I Vastena
opprättades ... en sådan växelbänck som i
Stockholm, att oppväxla förenämde mynt.
Stjernman Com. 1:247 (1575). Växelbänkar,
til at drijfva åcker. Schroderus Hoflef. 145.
Hwj fick tu tå icke mina penningar in j
weszlobencken? At när iagh komme, måtte
iagh jw kraffdt them igen medh ocker?
Luc. 19:21
Vexelgäld, n. Ränta. Philip hertig till
Stettin ... förstrecht haffuer ... en summa
Joachimsdaler ... skall nu Hans Kärligheet
sådana summa betalet bliffwe ... nämpligen
2200 daler ... och än dhå 50 daler som skall
ware wexellgeltt. RR 6/t 1545.
Vexelord, n. Ordvexling. [T. [-wechsel-wort.]-] {+wechsel-
wort.]+} the begynte tilsamman disputera ...
och kommo så vidt at the medh häfftige
växelord sammansatte (sammandrabbade).
Schroderus Hoflef. 205.
Vexelskrift, f. Skriftvexling. The
be-sväringar som ... Konung Gustaff lät senda
Konung Christian i Dänmarck ... medh the
Danskes svar uppå them ... förbittrade begge
konungars hiertar emoot hvar andra, så att
them emellan hade när bleffuet ondt uthaff
om samma besväringar och vexelskriffter.
Tegel Gust. 1 hist. 2:120. Jahannis Mathias
Idea boni ordinis och därpå fölgdhe
vexle-schriften med Superintendente Calmariensi.
A. Oxenstjerna Bref 2:3:0.
Vexla, tr. [Mnt. wesselen.} fremmede
kopmen . . . wesle klyppyngher tiill sigh.
Gust. 1 reg. 3:196. alt thet man Herranom
giffuer thet är helight. Man skal icke weszla
thet eller förwandlat, itt gott för itt ondt,
eller itt ondt för itt gott. Om någhor weszlar
thet, itt diwr för thet andra, så skola the
bådhen wara Herranom heligh. 3 Mos. 27:
10. Wätzla. Helsingius.
Vexlare, m. [Mnt. 1vesseler.] Så skulle
tu haffua fått weszlarenar mina penningar,
... hadhe iagh jw fått mitt med winning
Matth. 25: 27. och fann j Templet them som
sålde fää och fåår och duffuor, och weszlare
sittiandes. Joh. ev. 2:14. Wätzlare.
Helsingius.
Vick, f. Vicker. Vi c i a, wick, kornwick.
Var. rer. voc. N 2 a.
Vicka, tr. the (fåglarne) wicka stierten
och quittra. L. Petri Dryck. B 4 b.
Vickla, tr. Uppvigla? oss förhoppes för:ne
Smålendzske almoge skole betänckie sig
mere än en resse, för än the lathe sig wickle
till noget obestond. Dipl. Dal. 2:269 (1543).
Jfr Uppvikla.
Vid, prep. skal en man ... bliffua widh
(hos) sina hustru. 1 Mos. 2:24. hon Ioogh
widh (inom) sigh sielff. 18: 12. somlighe
vthaff the Scrifftlärda sadhe widh sigh sielffua.
Matth. 9:3. the mäta sigh widh (efter) sigh;
sielffua. 2 Cor. 10:12. Jagh haffuer Herran
för öghon altijdh, ty han är migh på höghro
handenne, therföre skal iagh wel bliffua widh
migh (blifva beståndande). Ps. 16:8. en
Christen ... blifFuer här vlridh sigh, så at
han icke förtwiflar. L. Petri 1 Post. förspr. 5.
(Jfr Blifva 3) Tijn lengd är lijk widh itt
Palmträä. H. vis. 7:7. hans hierta wardt
lijkt widh wildiwr. Dan. 5; 21. Menniskian
leffuer icke allenast widh (af) brödh. Matth.
4: 4. widh (vid pass, omkring) en tijma longt.
Dan. 4:16. litet ther effter widh en tijma.
Luc. 22:59. Wedh een wicke ther effter. Svart
Kr. 16. och wardt talet på männenar widh fem
tusend. Ap gern. 4: 4. Och widh (under det)
han soff, toogh han itt aff hans sidhoreff. 1
Mos. 2: 21. Widh han thetta taladhe til them,
sij, tå kom en offuerste. Matth. 9:18.
Vid, adj. stadhen war wijdh (vidsträckt)
til rwm. Neh. 7:4. arbetet är stoort och
wijdt. 4:19. itt gott och wijdt land. 2 Mos.
3:8. itt wijdt (rymligt) palatz. Jer. 22:14.
Min vijdha (vidt aflägsna) frånvahru. A.
Oxenstjerna Bref 2:525.
Vida, adv. titt rychte gick wijdha vth
jbland Hedhninganar. Hes. 16:14. Hanna
satt... på itt bergh, så at hon kunde wijdha
see om kring sigh. Tob. 11:5. man om
hans bedreff wijdha taladhe. 2 Macc. 8: 7.
Och rychtet gick än tå wijdhare vth om
honom. Luc. 5:15.— Så vida, emedan,
dagen icke kan skiljas från natten, så vida der
är altid ljust. Roman 175.
Vidbegripen, p. adj. Vidsträckt, stoort
och wijdhbegripit land. O. Petri Kr. 44.
vidbegreepne städer. Stjernhjelm Fredsafl
anman.
Vidbegripenhet, f. Vidsträckthet. Thes
(Sveriges) vidbegripenheet öfvergår mäste
parten af alla Europiske konungarijke. Gust.
Adolf Skr. 73.
Vidd, f. 1. Rymd. uthi begynnelsen
uth-spänte han then ganska store vidden (ther
nu himmel och jord äre). Comenius Tung.
19. — 2. Öppet, fritt fält. [T. weite ]
Romarne allesamman kommo uthur trängzlen
in på vijdden. Schroderus Liv. 230.
Videgande, p. adj. Vederdeloman. det
practiceras när någon tvist infaller om
prästegårdens ägor, att thå heela lasten och
omkostnaden til thes uthförande är kommen på
kyrkioherden, hvilcken tå stembnas såsom
vidägande att tala och svara i saaken.
Stjernman Riksd. 2: l<’93 (1672).
Viderboende, p. adj. Granne. Accola,
nåbo, widerboende. Var. rer. voc. C 7 b.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
