Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Vyrde ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vyrde
— 984 —
Våldförsel
tala med honom itt ord. L. Petri 2 Post.
324 b. när en icke wil wyrda sigh til at see
på then han hatar. Mandr. A 8 b. Jfr Vörda.
Vyrde, n. Värde, värdighet, anseende.
[T. wärde.] vij befunnit (ärendet) af then
vichtigheet och vyrde, at then allregerande
Jupiter . . . therom måtte blifva kungiort.
Stjernhjelm Virt. rep. the ährsamme
Dygder ... förhöya til theres forna vyrdes stol
och stånd. Ders. Riksens Collegia ... blifva
vid sitt stånd och vyrde. Stjernman Riksd.
2:1814 (1660). Jfr Vörde.
Vyrdefull, adj Vördnadsfull, prisa hans
heliga namn, underkastandes tig med
vyrde-fult hierta under hans behag. Hermelin
D 4 b.
Vyrdelig, adj. Vördsam. Effter ...
vyrd-liga knä-bugt Böriar hon ett sött taal.
Stjernhjelm Here. 50.
Vyrdeliga, adv. Vördsamt, vyrdeliga
bru-kom Herrans natvard. P. J. Gothus Rel.
art. 252.
Vyrdelighet, f. Vördnad, vördsamhet.
sijn Gudztienst medh all vyrdeligheet
uth-rätta. Hammerus 48.
Vyrdesamhet, f. Vördnad, hörandes
medh stoor wyrdesamheet Kongligh
Maie-stettz breff. Svart Kr. 87.
Vyrdning, f. Vördnad, ära,
ärebevis-ning. [Fsv. virpning, Isl. virtiing.] genom
menniskors fåfenga wyrdning äro the
(af-gudarne) kompne j werldena. Vish. 14:14.
hustrun haffue mannen j wyrdning. Eph.
5:33. the anammadhe honom (Holofernes)
medh krantzar, liws, dantzar, trummor och
pijpor, och kunde doch med sådana
wyrdning ingen nådh finna Judith 3:11.
Vyrkliga, adv. Verkligen, i sanning. [T.
würklich, wirklieh.] Vår spijras macht öfver
alla Vyrckliga sigh breder uth. Ja himmel
och helvete måste Lyd’ och luta för oss.
Stjernhjelm Fångne Cup. 3 intr.
Vådehus, n. Hus som är vårdslöst bygdt
och vådligt att bebo? the wådhe huuss
som jnnen för stadzmurenn äre vtaff
bor-gernne ther vpprättedhe, schole neder
rijff-wes, samptt annen oordentlich bygningh,
som jnnen stadhenn jcke höffwes. Fin.
handl. 10:10 (1561).
Vågan, f. Vågspel, äfventyr. Thet som
komma skal är oss allom fördolt, therföre
moste alt skee på een wåghan j thetta
le-kamligha lijffuet. Pred. 11:5 (glossa). Doch
moste hwar och en thet achta, at han sijn
dristigheet låter wara bewarat medh godh
rådh och försichtigheet, Ty ellies kan sachta
skee, at hon wendes j öffuerdådigheet och
wåghan. L Petri Krön. pred. D 5 a. en
far-ligh wåghan. P. Erici 6:114 a. så frampt
han icke hade blifvit tvungen, hade han icke
satt Holländske staten uthi en sådan vågan
(ett fältslag). P. Brask Puf. 270.
Vågefiske, n. Hafsfiske. [Isl. vågr, haf.]
Våre undersåter i Norrebottn ... som tiit till
vågefiskiet lust och vilje haffue att sökie,
måge och skole hereffter frije och
ubehind-rede ... bruke theris afflingh med fiskerijd
udi Vestrehaffuet. Stjernman Com. 1:120
(1551).
Vågenskott, se Vagenskott.
Vågeverk, n. Vågstycke, humanas
præ-sumptiones, menniskiors wåga werk och
för-dristan. L. Petri Kyrkost. 44 b. een
för-mätenheet, itt wågewerck. A. Andreæ Försp.
till L. Petri Dial. om mess. A 5 b.
Vågfattan, n. Vågklofve. Lind Ord.
Vichttungan, som uthur våghbalken upgår,
. . . rörer sigh i våghfatanet. Comenius
Tung. 786.
Våghalsad, p. adj. Der stupade en
våg-halsad lo Mörk 4d. 1:186.
Våkenhus, se Vaknhus.
Vål, Våle, Vårde, m. Vålnad, ande,
fylgja. [Isl. vörör, Fsv. värper, väktare,
vård.] Våål, Genius, Geist. Schroderus
Lex. 1. hvadh som säyes om hvario
menniskas godan och ondan våål, thet är ovisst.
Comenius Tung. 985. hamar eller vålar och
spökföljen. Björner Kämp. R. Krake 4.
fölgia och vårde. Verelius Götr. 101.
Vålböte, se Vard böte.
Våld, n. Välde, makt. [Fsv. väld, Isl.
väld.] Och wil sönderbryta alt the
ogudh-achtighas wold, at the rettferdighas wold skal
vphögdt warda. Ps. 75: il. then Höghste
haffuer wold offuer menniskiors Rike. Dan.
4: 29. Honom gaff han wold, äro och Rike.
7:14. tu haffuer wold bådhe offuer lijff och
dödh. Vish. 16:18. genom Jesum Christum,
hwilkom ware ära och wold ewinnerligha.
1 Pet. 4:11. på then tidhen wil iagh . . .
giffua titt wold j hans hender. L. Petri
Jes. proph. 22: 21. Hwad är Öffuerheet? Thet
är itt wold aff Gudhi ordinerat och insatt.
Falck 176 a.
Våldföra, tr. Bortföra med våld. [Fsv.
valdföra ] hulka han ocristeliga gripa looth
oc waalföre till Danmark. Gust. 1 reg. 1:27.
förbiudhom wij worom Fougta ... at
woldz-föra nogon borgare ... aff staden. 2:351. the
haffue woldfördt honom vtaff kong:e werdis
(Danske konungens) gebede ... jn vtij
Swe-rige. 13:56. han steltt honom i fängzle och
latidh woldföre honnom ifrå thet ene
häc-tilsse till thet andre. Hist. handl. 13. 1:138
(1564). en hoop förrädere haffuer fångatt
migh .. . och wåldhförtt migh thre hundratt
miler wägh. Fin. urk. I. 1:29 (1597).
mannen med hustru och barn blef våldförd til
Köpenhamn. Spegel Kyrkhist 2:364.
bonden ... ser oxar, häst och ko Våldföras från
sin gård. Reg. horol. 25.
Våldförsel, f. Bortförande med våld.
the ifrån våldförsel, bestrichning, fängzle och
inmaningar utan föregående dom befrias måge.
Stjernman Riksd. 2:1549 (1668).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
