Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Vägredo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vägredo
- 990 —
Välbogen
tiäna wår nästa. O. Petri 1 Post. 121 a.
thet är oss på sielenes wegna ganska
nyt-tight at wij sådana (sorg) lijdhe. 2 Post.
106 a. ähuad the heller haffua på tijdzens
wegna waret för Christi tilkommelse eller
effter. L. Petri 2 Post. 115 a. Fölg
Christum effter, ... så skal thet ingen nödh
haffua medh tigh på syndernas weghna.
3 Post. 117 b. Ebbe skall på sin byrds vägna
icke annat varit än en slett bondason. Kr.
33. mannomen som wijdha wegna (fjerran)
jfrå mykit folck och aff öknenne kompne
woro, gåffuo the smijdhe. Hes. 23:42. sitt
krijgsfolk, thet han vijda vägna hade
sam-mansankat. Schroderus J. M. kr. 71. the
andre två Gudinnor icke vore vijda vägna
(på långt när) så sköne som Venus. Albert.
1:57. Si hvilcken myckenhet af män från
vida vägnar. J. G. Werwing 314.
Vägredo, Vägreda, adj. Resfärdig. the
strax giorde sigh wäghredho, drogo åstadh j
fremmande land. L. Petri 1 Post. L2a.
Här står iagh såsom en wäghfarande och
wandrare wäghredho ... til at wandra jn i
thet ewigha lijffuet. P. Erici 3:27 a.
Försten war wegrede draga frå Stocholm. Fin.
urk. I. 1:65 (1597). Jagh haffver nu een
godh tijdh bort åth varit för min persohn
vägheredha att begiffva migh öffver till E:s
K. M:tt.# A. Oxenstjerna (HSH 38:414).
Vägring, f. Vägran, skicka osz samma
guld vtann all veijring eller skotzmål. Gust.
1 reg. 6:8.
Vägsel, f. Väjande (för något),
skygghet, försyn, försynthet, undseende, aktning,
heder. [Isl. vægsl] tu haffuer een wexl
och försyn, så at tu medh vthwertes
ger-ningenne icke warder en mandråpare. L.
Petri 2 Post. 227 a. man hade . . .
blygh-samheet och wexl för blodhskams last. Skyld.
F 8 b. man alstädes hafluer hafft wäxl för
sydzkonabarns gifftermål. Ders G 5 a. Så
skal ock skyldskap och swågherskap... haffua
sijn tilbörligha wexl j Echtenskaps handel,
så at ingen binder Echtenskap vthi förbodna
ledher. Kyrkord. 52 a. The veltrade sigh
icke uthi sådana synd och skam, när (om)
the hade några vägsl, fruchtan och redzla
för then tilkommande menniskiors domaren
Jesum. P. J. Gothus Fastapred. 81. han
för Belial alsingen vägsel bar. Spegel
Tillsl. par. 109. ehuad han skipar oss
emellan, tå månne i beholla eder vägsel och
vyrdning. Verelius Götr. H3. ingen agha,
ingen tucht, ödmiukheet, vexel och vyrdna
lyser ibland the unga personer. Laurelius
Opusc. 8: D 1 a. Är församlingen skyldigh
bemälte kyrckiopatron all heeder, vexel och
vyrdnat. Kyrkord. 301. Vexl, Heder, Honor,
Ehre. Schroderus Lex. 20.
Vägskräppa, f. Ränsel. Haffuen ... inga
wäghskräppo. Matth. 10: 10. Reesebyltor,
ther uthi man förer inpackade saker (äro):
väska, maatsäck (vägeskräppa, . . . våtsäck).
Comenius Tung. 486.
Vägskål, f. Vågskål, woogh vp
pen-ninganar på een wäghskål. Jer. 32:10. tungan
på wägskålenne. Vish. 11:23.
Vägsledag, m. Dag, då man afhåller
sig från arbete. (Jfr Vägsel.) moste ock
arbetesfolcket vnderstundom haffua roo och
wedherqweckelse, så framt the skola härdat
vth, hwilket en part icke mykit achtadhe,
hwar någhre wägsledaghar icke wore
stadgade. L. Petri Kyrkord. 46 a. om nogor
här effter holler thessa aflagda dagar (aflysta
helgdagar) för vägsledagar, och aff
vidskep-ligheet eller nogon förmeent heligheet skyr
arbetet. Laurelius Kyrkord. 226.
Vägsäck, m. Ränsel. iagh ... staff medh
väghsäck tigh tilsade, Thet var så sagdt, tu
skulle vandra Til Rom och helge städher
andra. R. Foss 397.
Väja, tr. Gifva efter för, skona, oskäligh
diwr aff naturen weta wäya och skona sitt
eghit kön. L. Petri Mandr. C 6 b.
Väl, adv. the woro bådhen ... wel
(mycket) til ålders kommen. 1 Mos. 18:11.
Abraham war gammal och wel ålderstighin. 24:1.
Cameler, som örter och gull båro wel
(ganska) mykit. 2 Krön. 9:1. en mechtigh stoor
hoop aff Gudfruchtigha Greker, och ther
til the yppersta quinnor, wel många. Ap.
gern. 17:4. — säll ästu och wel är tigh.
Ps. 128:2. Wel är then som alltijdh
vm-gåår medh Gudz ord. Syr. 15(14:22). Wel
är them månne som een dygdosam quinno
haffuer. 26:1.
Väla, tr. Syssla (med), sköta. [Fsv. =,
Isl. véla, vcela.] Den mycket har vääla, får
mycket at trääla. Grubb 148.
Välaktighet, f. Titel för person af
borgareståndet. Så haffuer iagh migh fördristat
och underståt, at låta thenne eenfaldighe
tröstpredican aff trycket uthgå, och henne
. . . Edhers Välachtigheter och Fromheter
tienstligh och venligh dedicera och tilskriffua.
L. Laurentii Pred. 8.
Välbehaglighet, f. Välbehag. Keysar
Augusto til ähra, tiänst och välbehageligheet.
Colerus 1:27.
Väl betänkan de, n. Välbetänkt åtgärd.
Så är uthaf vise och förståndige Regenters
och Konungers tidige rådh och
välbetänc-kiende Stockholm som then lägligste plats
her i Sverige ... upbygdt. Stjernman Com.
1:435 (1595).
Välbogen, adj. 1. Väl rustad. [Fsv.
välboin, om sak: väl inrättad, i godt stånd.]
warda honom öffuermechtigh, såsom en
konung then welboghen är til örligs. L. Petri
Jobs bok 15:24. — 2. Redebogen. hafver
jag felat,... är jag velbogen, när jag fogligen
påminter och undervister varder, thet taga
til tacka och mig gerna retta. Svedberg
Schibb. g la.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
