Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Välfare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Välfare
— 992 —
Vällus
[Mnt. wolvaren.] Hvar och en menniskia,
som vil välfara och oskadder blifva, skal
onde sälskap sky. R. Foss 61.
Välfare, n. Farväl, afsked. [Isl.
vel-för, f.] Moses klagar öffuer them j sitt sidsta
welfare. P. Erici 1: 46 b. När en skils
widh godha wäner oc dragher bortt, så redher
han til wälfarit een måltijdh. 1:256 b. Mitt
blifvande är intet meer här: jagh moste
tagha välfarit. Franckenius B 8 b.
vinbägare gingo om til gesterna, at ther ur
dricka med lyckönskan til velfarit.
Svedberg Sabb. ro 1:653. (Bör välfarit anses
för neutr. af Välfaren, erhållande lycklig
resa?)
Välfaren, adj. Förfaren, skaffa oss hiit
in j landett några gode och welfarne
bergz-menn. Gust. 1 reg. 8: 259.
Välfart, f. Välfärd. [Mnt. wolvart, T.
wohlfart.] vpretta ... eth vniuersitet till
rijgisins menige nytto, gangn ock wälfartt.
Gust. 1 reg. 12:78.
Väl fordan, f. Nödtorft, utkomst,
underhåll. Mester olaff domprost j Scara ... må
ther vthaff (af prebenderäntan) haffua sin
födho och roliga velfordan på sin yterste
äller (ålder). Gust. 1 reg. 4:298. lathandis
them (hospitalshjonen) fånge sine velfordan
til föde och clæde. 4: 314. the skula sittia j
fridh och roligheet och haffua theras
wel-foordan. O. Petri Äkt. A 3 a. Tu skalt
haffua tijn welfordan genom tina henders
arbete. L. Petri Dav. ps. 128:2. Jfr Förda.
Välfärd, f. Räddning, tå ... stormen
lågh oss swårligha vppå, war oss alt hopp
bortto om wår welferd. Ap. gern. 27:20.
Välförnumstig, adj. Välförståndig.
be-skedelige oc velförnompstige mæn Lårens
P:son och Mörten Nilsson Borgere i Wastena.
Gust. 1 reg. 1:33.
Välgå, intr. tu håller Herrans bodh,...
på thet at tigh må welgå. 5 Mos. 10:13.
Om idher allom welginge, thet hörde wij
gerna. 2 Macc. 11:28. Then som Herran
fruchtar, honom warder welgångande j
yttersta nödhenne. Syr. 1:13. Then sina
mis-gerning nekar, honom warder icke
welgån-gandes. Ord. 28:13.
Välgärd, f. Välgörenhet. [Fsv. välgärd,
Isl. velgjörb ] welgerd är lijka som en
wel-signat örtegård. L. Petri Sir. bok 40:17.
Välgöra, intr. [Fsv. =] tu som mongom
tusendom welgör. jer. 32:18. Om någhor
änkia haffuer barn eller barnabarn, sådana
skola först lära wel regera sitt eghit hws, och
göra såsom föräldranar them giordt haffua.
Ty thet är welgiordt och Gudhi tacknemlighit.
1 Tim. 5: 4. En ogudachtigh lönar illa sinom
loffuetzman för welgiort. L. Petri Sir. bok
29:22. Han var en giffmild herre: Ty hoo
är en ibland oss alla, som icke haffuer
orsak tacka honom för välgiordt. J. Botvidi
Likpred. E 2 a. (jag beder) adt min bror
wille wälgöre (göra mig den tjensten) och
migh ider godh rådh och meningh förstå
lathe. Fin. urk. I. 2:5 (1596).
Välis, se Väles.
Välkog, adj. Duglig, dugtig. (Se Rietz
välker.) Gamla betjente i krijg ... Detta
kan inte ta lag, at liggia på soperne längre
... Så må de giöra som ey hafva mod och
märg uti benen; Ehr tienar annat i kram
och välkoga manliga syslor. Lindschöld
Gen. B 4 b.
Väl kom me, n. Välkomma, dryckeskärl.
en skenck medh itt stort Credentz och
wäl-komme fult medh starckt wijn. P. Erici
1: 271 b. mång stoop och wälkommen (plur.)
ful medh wijn eller öll. 2:276 a. en stoor
skåål och wälkommet full medh starckt wijn.
3:117 b.
Välla, tr. (Se Väl da.) 1. Taga med våld,
med orätt. [Fsv. välda, D. vcelde Kalkar.]
the gode män vdi ... swerige ecke måga
komma til sijn godz, arff och egit i danmark
och norgie som them haffuer varedt från
velladt. Gust. 1 reg. 4:330. schole hans
wederpartter icke fördriste sigh till att någenn
deell honom iffrå welle. Hist. handl. 13.
1:247 (1566). then som något aff K. M.
vndersåther kräffuer. trughar, röffuer eller
veller. Fin. urk. I. 1: 50 (1597). Uladislaus,
konung i Polen, välladhe under sigh någhre
sina ringa undersåters godz. L. Paul.
Gothus Mon. pac. 315. — 2. Refl. Tillvälla
sig. kom hans nåde lagliga til rijkesins
regimentte och ecke så att han vällade eller
trängde sig ther til. Gust. 1 reg. 5:232.
vägfarende pläge medh trugh välde sigh
bådhe maat, dryck och skiusshester til.
Stjernman Com. 1:293 (1580).
Välla, intr. Koka, sjuda. [Fvs. välla,
Isl. vella.] Mina inelffuer wella vp j migh
vthan återwendo. L. Petri Jobs bok 30: 27.
J fr U p p v ä 11 a.
Vällingsbroder, m. Esaus
Wellings-bröder. A. Andreæ Tillegnan af L. Petri
Dial. om mess. A 8 a.
Vällust, f. [Fsv. vällust, njutning, nöje,
fröjd.] H. Kon. M:t haffwer sådana wällust
(välbehag) och willie tiil ryttere och knechter.
Gust. 1 reg. 12:233. theras grååt j wellust
(glädje) wendt wardt. Esther 9: 22. Tuchta
tin son så skäl han wedherquekia tigh, och
göra tinne siel wellust (hugnad). Ord. 29:17.
the beredha brödh til wellust (förlustelse).
Pred. 10:19. the som j hennes (vishetens)
wenskap äro, haffua een reen wellust. Vish.
8:17. Wi se heller, at i bruke samme
mu-sica eder till wellust och glädi. K. br. 25/ia
1554. man omgår medh wellust (vällefnad),
äter, dricker och gör sigh gladh. L. Petri
1 Post. B 5 a. Menniskionnes welgerning
är henne til wellust. Sal. ord. 19:22. Gudh
... giffuer them alt werldzligitt gott, ähro,
wälde, rikedom och wällust. P. Erici 2:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
