Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Vällusta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vällusta
— 993 -
Välviljeliga
Yl a. Wällust (är) all onödtorfftig fåfäng sorg
och bekymmer undfly, och förlusta sigh
medh wenner, ährligh leek, snack och annat.
Brahe Oecon. 98. then som ther om (om
Göternas bedrifter) lääs, måste ther uthaff
fatta en besynnerligh vällust. Schroderus
J. M. kr. (tillegnan). han förnöte vinteren
genom gästebodh och välluster. Liv. 561.
han ... uthi vällustar och faineantise sigh
fördiupade. P. Brask Puf 225. De orena
vällustar. Mörk Ad. 2:190.
Vällusta, tr. Förlusta. [Mnt. wollusten.]
Wellusta, voluptatem afferre, oblectare, volupe
esse. Helsingius. hennes dygd är
behagligare än guld, ... Ther medh hon dagligh
vällustar mitt bryst. Chronander Bel. K 7 b.
Vällustan, f. Vällust. Menniskiones ...
vtemelige wälustan. Thyselius Handl. 2:
237 (1544).
Välmak, n. Maklighet, beqvämlighet.
for ålderdoms suaghet, icke orkandis dragis
medh någett stort bohag, och henne till bettre
^välmak, thå haffuer hoonn oss ... wplathet
hennes rette mårgengåffue. Fin. handl. 6:
834 (1560). en verldzlig prest, som är vahn
vid velmak och at lefva beqvemliga.
Svedberg Försvar 22.
Välmakt, f. Välmåga, välmående, friskt
helsotillstånd. [Mnt. wolmacht.] thet är
thå ganska seent ath lära then som ligger j
sitt ytterste, besynnerliga om han intit
haffuer welet läta lära sich thå han war j sin
welmacht. O. Petri Handbok A 8 b. vij
uthi vår vällmacht villia kåra och vällia några
goda män, dhe som effter vår dödelige
afgång ... rijkzenS regering väl förestå.
Stjernman Riksd. 1:609 (1605). både i välmachten
och krankheet. Emporagrius 72.
Välmena, tr. wij eder och thetta wortt
fädernes rijge så förestådt och wälment haffue,
att wij thet både för gudh och menniskior
wäl förswara kwnne. Gust. 1 reg. 12: 263.
Välnas, se, Velnas.
Välnema(?), tr. Väl upptaga, väl bemöta?
{Jfr Mnt. wolnemen.] wiliom medt liff och
makt wara på hans (kon. Gustafs) argesta
och wersta ... förthy wii wetthom och
för-nimmom att thet med oss aff hans
Rege-menthe aldrig bettre welnome. Gust. 1 reg.
6:357.
Välpläga, tr. tacka för alt thetta honom
som tigh skapat, och medh sitt godha
wel-pläghat haffuer. Syr. 32:17.
Välråda, tr. 1. Gifva godt råd. twinga
them tilsamman, som ingen lust eller
kärleek haffua til hwart annat,... kallas mera
förrådha barn och öffuermagar än wälrådha.
P. Erici 1:136 b. — 2. Välpläga. alt folket
war mätt och welrådt. L. Petri 1 Post.
Z 7 b.
Välsa, tr. Visa sig vänlig mot, smeka.
den hund, hvilken på en oknug, ehuru
förnäm, skiäller, och välsar dän bekanta träl.
Hermelin A 3 a. tigren,... biörnen, bägge
vällsa Sin’ hustrur på sitt sätt. Rudeen 222.
Se Rietz välsas 828 b.
Välsigna, tr. Öfvergifva, taga afsked af.
Mine söner kunna haffua syndat, och
wel-signat Gudh j sijn hierta. Job 1:5. När
H. F. Nåde thenne verlden välsignandes
varder, hvilket Gudh lenge frista (uppskjuta)
...ville. Stjernman Riksd. 2:1172 (1650).
Välsk, adj. Italiensk, bildl. falsk,
svekfull. een allmeneligh böneforma emoot alla
välska konster, thet är the onde kattor, som
medh tunghan slekia och medh klona krafsa.
J. Erici Dav. ps. 76 a. Se Axel nyck.
Välskapnad, m. Gudh allena ... är then
som gifver henne (liljan) sin välskapnat.
Schroderus Kysk. speg. B11 b.
Välta, tr. Vältra. [Fsv. =, Isl. velta.]
Jagh skal... welta tigh nedher aff berghena.
Jer. 51:25. Sedhan skaar hon honom
hoff-uudhet aff, och welte kroppen vthu sängenne.
Judith 13:10. — Refl. Migh tyckte at itt
biugbrödh ... welte sigh (rullade) in til the
Midianiters läghre. Dom. 7:18. welter idher
j asko, j welloghe. Jer. 25:34. han ... föll
nedher på jordena, och welte sigh. Marc.
9:20.
Vältalande, p. adj. Vältalig, talför, en
weltalande man. 2 Macc. 15:12. wijsheten
öpnadhe the dumbars munn, och giorde the
tungor weltalande, som intet tala kunde.
Vish. 10:20.
Vältras, dep. Vältra sig. weltras j
törnen och stingas aff henne. O. Petri Men.
fall M 8 b.
Vältuktad, p. adj. Tuktig. een
weltuch-tat quinna. Syr. 26:18.
Välunna, tr. en kär modher welfäghnar
och welvnnar sitt kära barn. P. P. Gothus
Dd 7 a.
Välviljad, p. adj. Välvillig, een rett och
welwilliat lydhna emoot Laghen. L. Petri
2 Post. 131 b. at wij ock tiene wår nästa
och äre honom welwiliadhe. Ders. 139 a. the
helgha Englar... welwiliade och redhobogne
äro til all then deell som Gud legger them
före. 3 Post. 128 b.
Välviljelig, adj. [Fsv. välvilioliker, [-väl-vilielig.]-] {+väl-
vilielig.]+} 1. Välvillig. Titt folk scal
wel-wilieligit wara på tinne macts dagh j helligho
smuckilse. Dav. ps. 1536 110:3. — 2.
Frivillig. weluillieligh fatigdom. O. Petri Svar
till P. Gallé H 1 b.
Välviljeliga, adv. Frivilligt. [Fsv. [-väl-vili(e)lika.]-] {+väl-
vili(e)lika.]+} the henne (jordrymden)
wel-uileligha ... sålt hadhe. Fin. handl. 6:131
(1529). han gich weluilieliga j dödhen för
allés wåres saligheet skul. O. Petri 2 Post.
1 b. the som gerna och weluileligha gåffuo.
2 Mos. 35:21. Wijsheten ... går sielff om
kring och söker them som henne äro werde,
och betheer sigh them på wäghenom
wel-wilieligha. L. Petri Sal. vish. 6:17. The
63
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
