Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Y - Yttermer ... - Z - Å
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Yttermer
— 1003 —
Åfftrd
nen haffuer twå resor galet, skait tu tree
rèsor försaka migh. Tå sadhe han än tå
yterlighare, Ja, skulle iagh än döö medh
tigh, Jagh skal icke försaka tigh. Marc.
14:31.
Yttermer, Yttermera, adv. och adj. Mera,
ytterligare. [Fsv. ytermer, Isl. ütarmeirr.]
oredeligheth ... plägher brukes bland eder
j then egn ytermere æn annerstadz her j
rikit. Gust. 1 reg. 4:12-2. vintheren ... længe
varar fram pa åreth ytermere her j rikit æn
j anner landzskap. 4:144. Tu skalt icke
ytermeer glädias. L. Petri Jes. proph. 23:12.
Hwj gör tu Mestaren ytermeraomaak? Marc.
5: 35. ingen ytermera tunga leggia på idher.
Åp.gern. 15:28.
Yttre, Ytterst, adj. giorde hans yttra
wegg om kring. 1 Kon. 6: 5. jfrå then yttra
porten in til then indra Gården. Hes. 40:10.
Tridie delen aff tigh skal döö aff pestilentia
... Ocli then andre tridie delen skal falla
för swerd . .. Och then yttersta tridie delen
skal iagh förströö j all wädher. Hes. 5:12.
Dauidz yttersta ord. 1 Krön. 23:27. Som
thet nu j (på) thet yttersta medh honom
war. 2 Macc. 7:9. Mijn dotter är j sitt
ytersta Marc. 5:23.
Yx, Yxe, f. de (skogarne) måst svikta
för eld, yx och en obarmhertig vårdslöshet.
Dalin Vitt. II. 6:124. Kan ock een yxe
beröma sigh emoot honom som hugger medh
henne? Es. 10:15. Och toogh ena yxe i
sijn hand. Dom. 9:43. föra yxer offuer them
såsom wedhahuggare. Jer. 46:22.
Z.
Zinka, se Sinka.
Zir, f. Prydnad. [T. zier.] Carel, alla
kungars zir. Leyonstedt 18. Rom, alla
städers zijr. Rudeen 155. Säden är åkrens
zir. Palmfelt Virg. 19. den helga skog
(blef) sin största zir beröfvad.
Brovallius 35.
Zirdank? (vid ringränning) thet faveur,
then zirdank få och vinna, Som jungfrur
biuda them ther målet nättast finna.
Spegel g. verk 232.
Zirnad, m. Prydnad, när the sågo then
store konungens döda kropp utbäras med thes
förnäma kongliga zirnader. Peringskiöld
Jord. 97. dyrbara stenar, som ock många
andra slags kåstbara zijrnader. Ders. 119.
Å.
Å, f. Strijdige strömmer och åår.
Leyonstedt 28. år och floder Ha hafvet til sin
far. Spegel g. verk (1745) 84.
Åbläst, m. Påblåsning, andning på. [Isl.
äblästr.] thens Alzmechtighas åbläst
haffuer giffuit migh lijff. L. Petri Jobs bok
33:4.
Åbo, tr. och intr. 1. Bebo. en girug ...
Haar sällan glad dager, men tusende sorger,
Fast han än åbodde slått, höga kongzborger.
Törnevall E6a. Hiobs huus, thet som
hans barn åbodde. Spegel g. verk 76. —
2. Innebo. Land, ther christet folck åbor.
Sjölag 1667 Skipm. B. 5:1.
Åbod, f. Bod vid å. någre våre städer
... hafve sine nederlagzplatzer och åboder
någet afsijdes uth ifrån staden, der de
ne-dersättia sin trälast, tiära och andra pertzeler,
och ... läste uthur samma bodar in i
skeppen. Stjernman Com. 1:983 (1629).
Åbredsle, n. Sängtäcke. [Isl. åbreizl.]
På bäddningen kastas lakan, och på thetta
hufdebolster och åbredzle. Comenius Tung.
571. Jfr Vendell Ordb. öv. östsv. dial.
åbredsel.
Åbygga, tr. Bebygga, bebo. Lycksaligh
och heligh ästu landzbygd och alle the som
tigh åbyggia. Schroderus Hoflef. 140.
Åder, f. Så länge sig en ärlig blod I
mina ådrar rörer. Dalin Vitt. I. 3:22.
Åderlåtan, f. Åderlåtning, om
åderlåtan är förnödhen, tå achtes på åldren och
tijdhen på året. B. Olavi 94 b.
Åderslag, n. Åderlåtning. [Fsv. adhro
slagh]. Phlebotomia, ådhroslagh. Var.
rer. voc. E 4 a. bruka ådroslagh. B. Olavi
85 b. Tree daghar om året tu haff fördragh,
At tu icke brukar något ådherslagh. P. J.
Gothus Bön. C 2 b.
Åderslå, tr. Åderlåta. Ther blodhet
fordrar åderlåtan, tå skal man strax vthan
rening eller purgeran åderslå. B. Olavi 95 b.
man skal intet sårt göra eller ådroslå något
ledamoot, när månen är i thet samma
leda-mootz tekn. P. J. Gothus Bön. C la. Een
moste åderslås at bloden varder mindre.
Spegel g. verk 278. Han åderslår kannan.
Husspegel B 2 a.
Åfått, se Af fått.
Åfärd, f. Åverkan. [Fsv. afærp Schlyter
Ordb.] then som gör åfärd å annars fiskevatn.
Stjernhjelm Sv. o. G. måles fat. B 8 a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
