Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Å - Ånge ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ånge
— 1008 —
Årsmot
Ånge, m. Ånga. [Fsv. ånge, Isl. angi.)
Lind Ord. Rietz.
Ånger, m. 1. Sorg, bedröfvelse. [Isl.
angr.] vij icke utan stor ånger och
be-kymber hafFve förnummett at E. K. M:t vårt
breeff ... medh onåder förstått och uptaget
haffver. Adlersparre Hist. saml. 3- 303
<1631). Uthur dit breff förstår jag icke uthan
ånger och medhlidhande at dig skall vara
fallen en stark flus i högre handen. A.
Oxenstjerna Bref 2:363. då oss ånger
qvälljer, Den heeta nöd plä lijkväll svalas
märkelig, Där ingen vänning är. Eurelius
Vitt. 34. — 2. Vrede, harm, förtret. [Fsv.
anger, förtrytelse; jfr E. änger.] The dogha
intet, och äro en styggelse medh theres
wäsende (se Ps. 14:1), thet är, Gudh kan
icke see oss vthan ånger och wämielse.
Balck Catech. D 6 a. Herr Lagman sofver
på stolts Inga lillas arm, Men rike herren
Thore i ånger och harm. Sv. forns. 1:175.
iagh ingen ting ... begångit hafver, thet edher
til ånger eller förefång vara kunde.
Schroderus Liv. 497.
Ånger, adj. Sorgsen, bedröfvad,
bekymrad. [Fsv. änger.] han var uthi sitt sinne
fast ånger ocb bekymbrat. Schroderus
Liv. 264. jag för Davids skul så sorgfull var
och ånger. Kolmodin Qv. sp. 1:373.
Ångerbytt, p. adj. Som ångrar ett gjordt
byte, ångerfull. [Fsv. angerbytter.] hwad
fordeel hade tu vthi slijka byte som tu så
bytte koo j werre nööt (som sedher är seya),
ia en dyrabar skat bortbytte j een fögo ting?
Hwad geller tå tu lärde rett förstå tu skulle
bliffua ångerbytter. L. Petri Vigv. B 4 a.
Synden haffuer then arten med sigh, at hon
j förstonne är liufligh och lecker, Men på
endalychtenne är hon bitter och gör hiertan
ångerbytt, ty ther en haffuer syndat, fructar
han strax för Gudz. wredhe. 2 Post. 151 a.
öffuerantwarda icke tina ägodelar vti eens
annars hender, at tu icke skalt sedan warda
ångerbyt. Sir. bok 33: 20.
Ångerfull, adj. Ängslig, ångestfull. [Isl.
angrfullr, bekymrad.] Se ex. under Bångse.
Ångerhet, f. Ängslan, bekymmer, käre
hjertans fru moder tage sig icke ångerhet
för min skuld, jag vill handla ärliga här effter
som här till. HSH 4:116 (1566).
Ångerköp, n. Ånger, huadh beslutat
warder (om äktenskapsförbund)... thet skal
vthan ångerköp hållet warda. P. Erici 1:
136 a. om man illa faar hädhan, kan det
genom intet föliande betenckiande och
ångerköp wendt warda. 2:270 a. ser ehr visligt
för, Förr än et ångerkiöp för sehnt ehr kloka
giör. Kolmodin Qv. sp. 1:476.
Ångerköpt, p. adj. han blef ångerköpt
om sitt begynta tåg. Kolmodin Qy. sp.
1:231.
Ångersam, adj. Förbittrad. [Jfr Isl.
angrsamr.] Efter detta de Revelskes svar
vardt Hertigen svåra ångersam til mods,
kallade sit Hofråd före ... skälde dem för
löse och lätfärdige män. Girs Joh. 3 kr. 20.
Ångse, adj. Ängslig, bekymrad,
bedröfvad. ångse (orolig) j hans hogh worden,
ther aff athi sport hadhen honom kranckan.
NT 1526 Philipp. 2:26. Min ånde är ånxe
offwer mich. O. Petri Men. fall 0 3 a.
Hwj äre j så ångse j dagh? 1 Mos. 40:7.
Tå folcket thetta onda talet hörde, wordo
the ångse. 2 Mos. 33:4. Apostlanar tå haffua
waret något ångse och olustighe. L. Petri
Chr. pina P 3 a. blef han så ångse och bång,
at han öfvergaf befästningen. Tegel Er. 14
hist. 281.
År, n. thet är på åår och dagh til
görandes (om ett år ungefär), så skolen j som
säkra ären bäffua. Es. 32:10. Qwinnorna
måtte få itt ondt åhr, the haffua medh theras
äplebett kommet oss på all olycko. P. Erici
3: 53 b.
Åratal, n. Antal år, lefnadsår. [Isl.
åratal.] hans (Guds) årataal kan ingen
vth-frågha. Job 36:26. enom Tyrann är hans
årataal fördolt. 15:20.
Årdervise, m. (Se Rietz plogvis.)
Åkermannen ... skär jorden medh plogbijlen oc
plogfoten (åldervijsen). Comenius Orb.pict.
109.
Årliga, adv. Årligen. Erich hansson skal
giffua oss ... aarliga aars vj (6) löduge marc
syl ff. Gust. 1 reg. 3: 277. affrad ... som
theris landbor plæga them årliga års
vth-göra. 4: 336.
Årobänk, m. Seal mus, rodhobänk,
årobänk, ther åronar liggia vppå tå man roor.
Var. rer. voc. P 3 b.
Årom, adv. År från år. her bliffuer årom
och dagom verre. Gust. 1 reg. 9:337.
Årop, n. 1. Anropande, åkallan. Han
schodhade j theres ödmyuka bön oc han
försmådde ey theris aa rop. Tideb. 46. —
2. Se Anskri 1.
Åropa, tr. Anropa, åkalla, alle the ther
thyna hielp aaropa. Tideb. 67.
Årsdag, m. 1. Födelsedag, tå begick
Pharao sin åårs dagh. 1 Mos. 40:20. — 2.
Årsdag efter någons död (anniversarium).
göra offer för de dödha, och om åårsdagh
haffua åminnelse aff them. O. Petri Svar
till P. Elice f 2 b.
Årskrets, m. [T. jahreskreis.] fyre
gånger fyre Har Phoebus giort sin åhrskretz med
sijn vagn. Stjernhjelm Fägnesång.
Årsmessa, f. Årlig gudstjenst till en
aflidens minne, hållen på hans dödsdag.
Papisterne (fira de döda) ... med Requiem,
Vigilies oc siälamessor, med årsmessor oc
ewigh åminnelse. P. Erici 5:303 b.
Årsmot, n. [Fsv. arsmot.] 1. Årsdag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
