Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Å - Åter ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åter
— 1011 —
Återstod
burd Talar dem samptligen til. Leyonstedt
2". hans kärleekzväne miner The smystra
så at han all ögon til sig drager Och ingen
är som ej then åtburd väl behagar. Spegel
G. verk 176. Alt hvad hon talar, giör, alt
hvad hon snart sagt tänker Måst’ han rätt
grant förstå, at han ther effter länker All
åtbärd. Lucidor B 2 b. venlige miner och
åtbärder. Svedberg Ungd. reg. 54. tu äst
stolt i titt sinne och högferdig i tine
åtber-der. Sabb. ro 1:693.
Åter, adv. Igen. [Fsv. ater, Isl. aptr.]
kastadhe honom vthi a|fgrunden, och lät åter
om honom. Upp. 20:3.
Återafvig, adj. Baklänges. [Fsv. [-ater-avugher.]-] {+ater-
avugher.]+} Och strax styremannen kände
skepet stötte, gaff han sigh aff förskräckelse
återaffuogh i sion och bleff borta. Tegel
Gust. 1 hist. 1:107. ridandes återåffuoge på
sultna hestar. Svart Kr. 112. han föll åter
åffuoger. P. Erici 2:860 b. Then höge
ålderdomen faller återafvugh tilbaka til the förra
(barndomen) igen. Comenius Tung. 235.
Återbör, impers. Vederbör, låfve vij...
undsettningh efter en ordningh, som thå kan
blifva af them som återbör samtyckt och
bevilliat. Gust. Adolf Skr. 232.
Återgift, f. [Fsv. atergift.] han fredh
medh Franckrijke slööt och betingade sigh
the Cleviske fästningars återgifft. P. Brask
Puf. 214.
Återhemta, tr. Upprepa, förnya. [T.
wiederholen.] hafver Kongl. May:st nådigst
velat dess förrige ... meddelte förklaringz
puncter här medh behörligen åtherhämpta.
Stjernman Com. 4:444 (1681).
Återhåll, n. [Fsv. aterhald.] när tu medh
tinne brwdh j kamaren kommer, så skalt
tu j tree daghar haffua återhåld aff henne.
Tob. 6: 18. haffua återhåld aff affgudhars
besmittelse. Ap. gern. 15:20.
Återhållig, adj. Återhållsam. [Fsv. [-ater-haldogher.]-] {+ater-
haldogher.]+} En Biskop skall wara ... sedigh,
återhålligh. Ernhoffer 37 a.
Återkast, n. Omkast, omslag, förändring.
Alt frijerij bör skee medh hast, Elies skeer
gemeent återkast. Messenius Signill 7.
lyckan, tå hon är som högst, pläghar offta
göra åtherkast. Schroderus Liv. 912.
Her-tigh Adolphs siukdom och messlingh hoppas
iagh näst Gudz hiälp nu snart vinna
återkast. Adlersparre Hist. saml. 2:186(1645).
Men Gud gjorde återkast, Bårttog nöden
med en hast. P. Brask Vitt. 282. Jag
känner nu hos mig et häftigt återkast, Jag ångrar
nu det fel jag talte så i hast. J. G.
Hallman 116. lät se at du står fast, Lät ingen
skrämma dig till snöpligt återkast. Dens. 181.
Återlagnfng, f. Igenläggning, lemnande
i obrukadt skick, vår konungx gordh ... ær
til achtars kommen mett hwse retthe (röta),
åkers och engesis aather lagning. Gust. 1
reg. 4:85.
Återlefva, tr. Qvarlemna, lemna öfrig.
[Fsv. aterleva.] Mose taladhe medh Aaron
och medh hans åter leeffda söner. 3 Mos.
10:12. the tiyo frillor som han återleefdt
hadhe til at bewara hwset. 2 Sam. 20:3.
Och hwilken j Zion återleeffues, och igen
bliffuer j Jerusalem. Es. 4: 8.
Återlefva, f. Qvarlefva, återstod. [Fsv.
aterleva.] minom man intet nampn och
ingen återleeffua (afkomma) bliffua skal på
iordenne. 2 Sam. 14:7. The ... låta sina
återleffuor (sin qvarlåtenskap) sinom barnom.
Ps. 17:14. ingen aff Juda återleeffuor skal
vndkomma eller igen bliffua. Jer. 44: 14.
then gambla Adams återleffuor. P. Erici
5:8 a. de oordningz återlefvor som förre
krijgen af sig födt. Gust. Adolf Skr. 203.
Återlefveran, f. Qvarlåtenskap. sticthe
oc fundere aff theras rætte afflinge götz oc
gode framfarne mænniskes aaterleffveren et
Cappel. Gust. 1 reg. 1:84.
Återlimma, tr. Hoplimma. Then en
dåra lärer, han återlimar een söndrigh kruko.
Syr. 22:7.
Återlösen, f. Återlösning. [Fsv.
ater-lösn, Isl. aptrlausn.] Jesus ... sigh sielff
giffuit haffuer för alla til återlösn. 1 Tim.
2: 6.
Återlösning, f. Betalning. [Isl. [-aptrlausn.]-] {+aptr-
lausn.]+} at Dominus kunde få aff honom
värior ... for en redelig återlöszning. Gust.
1 reg. 10:87.
Återropa, tr. Återkalla. [T. widerrufen.]
åtherropa hvadh han tilförrende beviliedt
hafver. A. Oxenstjerna Bref 2:430.
Återryggelse, f. Ryggande, köps
åtter-rigiilsse. Fin. handl. 6:188 (1530).
Återslag, n. 1. Afslag, nedsättning i
pris, afkortning. wårt smör ... någet
åter-slaag skeer, anners än som tunnen her i
Stocholm ... gullitt haffuer. RR Sl/n 1544.
thet fuller kan hafva någhot återslagh i
summan. Stjernman Riksd. 2:999 (1642). —
2. Återgång, afbräck, iagh tänckte icke ens,
at hon (lyckan) skulle venda sigh och få
återslagh. Schroderus Liv. 879.
Merke-ligit framsteg är thet at vara så lärd, at man
ock förstår sig på Gudz rike ... och ett stort
återslag är thet at vara så fåkunnig och blind,
at man med seende ögon icke ser.
Svedberg Sabb. ro 1:838. lida något mehn och
återslag til sin gemaklighet. 1:849. — 3.
Afslag, afvisning. En obeskedeligh fordrare
är ledsam, han får väl återslagh (repuls).
Comenius Tung. 874.
Återstod, m. Återstäda, f. Återstod, rest.
[Fsv. aterstapa, f. aterstadher, m.] wpbære
al the geldh och otherstædher som ... wore
fogdha eller embetzmen ecke alrede på wora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
