Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Å - Återstänga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Återstän g;
— 1012 —
Åthäfva
wegna wpburit haffua. Gust. 1 reg. 1:44.
att mann måtte få veta huad opburedt eller
återstäder är (af skatten). 6: 6. under thet
nampnet återstädher varder myket uthaf
fougdterne kraft och pantedt, som bönderne
vel dubbelt kunne hafve uthgiordt.
Stjernman Com. 1:411 (1593). ingen fougdte hafve
macht ,at kräfie någhen återstädhe som är
öfver ett åhr tilbake. Ders.
Återstänga, tr. Tillstänga, återstengia
dörena för honom. P. Erici 1:51 b.
Återsömma, tr. Sy ihop, laga. Tijdh
til sönderrijffuä, och tijdh til at återsöma.
l. Petri Sal. pred. 3: 7.
Återtäppa, tr. Tilltäppa. [Fsv..atertäppa.]
skwlle thæres quernadike vara altijd
aather-töpt. Gust. 1 reg. 4:11.
Återtäppelse, f. quernadikis
aathertöp-pilse. Gust. 1 reg. 4:10.
Återvända, intr. Upphöra. [Fsv. [-ater-vända.]-] {+ater-
vända.]+} Så lenge iorden ståår skal icke
återwenda sående och vpskärande, köld och
hete, sommar och winter, dagh och natt.
1 Mos. 8:22. the återwende byggia stadhen.
11:8. tins brodhers grymheet återwender.
27:44. landet hadhe återwendt örligha. Jos.
14:15. hon kan intet återwenda aff bolerij.
Hes. 23:43. iagh i try åår natt och dagh
icke haffuer återwendt förmana hwar och en.
Ap. gern. 20:31. hadhe thet klarheet som
återwender, mykit meer haffuer thet klarheet
som warachtigt är. 2 Cor. 3:11. werldzlig
rike, sidhan the en tijd longt ståndet haffua,
återwenda och endas. L. Petri 2 Post.
6 b.
Återvända, Återvändan, f. Upphörande.
Mijn öghon flyta och kunna icke afflåta, Ty
ther är ingen återwenda. Jer. klag. 3:49.
uthan åthervända. U. Hjärne Anl. 237, 243.
vthan återwendan. Ernhoffer 57 a.
Åtfråga, tr. Tillfråga. Paulus ... wardt
åtfrågatt om en tretto, som vpkommen war.
Nov. ord. eccl. 276.
Åtfärd, f. Uppförande, förfarande. [Isl.
dtferd.] så spör och förfaar man doch icke
annat, än thet gräseligit är, mord och ynkelig
åthfärd. Stjernhjelm Lyeks. är. 3 intr.
Åtgerning, f. Botemedel. Åthgärning
veth jagh för kalfvedöde. S. Brasck Ap.
gern. E 3 b.
Åtgirighet, f. Begifvenhet på mat,
frås-seri. [Isl. åtgirni.] Bevare oss Gud för
åtgirughet, för öfverflöd i mat och dryck.
Svedberg Dav. C1 b.
Åtgå, intr. Förgås. Vthi thenna ökn skola
the åttgå, och ther döö. 4 Mos. 14:35. alle
strijdzmännenar åttgångne woro. 5 Mos. 2:16.
Åtgälla, tr. Umgälla, hvar I icke fly
mig mine männ igen, ... Då skole I det
åthgälla förvist. Carl 9 rimkr. 15.
Åtgömma, f. Omsorg, sorgfällighet, medh
all flijt, åtgömo, omni cum curå.
Stjernhjelm Sv. o. G. måles fat. A 2 a.
Åthafvas, dep. Företaga. [Fsv. athavas,
Isl. hafast at.] hennes werck och swede
är så stoor, at hon intet annat kan åthaffuas
än ropa och klagha sigh. L. Petri 2 Post.
54 a. han var bekymbrad om hvadh han
skulle åthhafvas. Kr. 33.
Åthuga, f. Omsorg, omtanke. [Fsv.
at-hughi, Isl. athugi.] Malmgrufvor ... altijd
varit af landzens herrar och konungar med
synnerlig åthuga skötte och handhafde.
Verelius Herv. tillegnan.
Åthyggja, intr. Gifva akt på, spana.
[Fsv. athyggia.] Jagh ... åthhyggier i al’, rum,
Huru de fara foort uthan hinder I ...
oför-soonliga synder. U. Hjärne Vitt. 90. (Döden)
Åtygger(l) ... i all rum och lönliga hyrkle.
J. Gyllenborg 6.
Åthyggja, f. Uppmärksamhet, eftertanke.
När en medh efftertänckiande och åthyggio
vil begruna huru vij lefvom här i verlden.
Stjernhjelm Sv. o. G. måles fat. företal 2.
Åthäfva, f. Åtbörd, beteende, uppförande,
förhållande, skick, sed. [Fsv. athäva.] en
owenligh åtheffua medh öghon, mund eller
ansicht, eller hwar medh thet skee kan. O.
Petri / Post. 144 a. jw större brister tu
finner med tinne Öffuerheet, jw troligare
skalt tu klagat Gudhi, och jw alffuarsamligare
bidia, at han sådana synd icke läter then
meniga man omgella ... Medh sådana
åt-häffuo hielper tu tina Öffuerheet och
förbättrar Regementet. L. Petri 1 Post. 11 a.
j icke skolen knorra, Ty sådana åthäffua kan
intet hielpa idher. 2 Post. 119 a. Christi
Ord och milda åthäffua medh barnen.
Kyrkord. 19 a. hälsade honom ... mächta höfligen,
medh särdeles vyrdnat, heder och
berömme-lig åthäfvo. Sylvius Er. 01. 238. the unga
siälarna få i sitt födslohus sin aldraförsta
åthäfvo, sina första grundtanckar och sitt
första hjertelag. Rydelius Förn. öfn.
företal § 1. hans ansichtes åthäfvor.
Schroderus Liv. 103. Een laat menniskia må wel
lijknas wid en skiten steen, then alle
begabba för hans skembligha åthäffuor (skick,
tillstånd) skuld. L. Petri Sir. bok 22:1.
i sedhan med naagre edra aathæfwor hafwe
laatit eder merkia atj wti sinnet hafwa komma
os hær naagen wtlænsk herre wtöfwer
huw-deth. Gust. 1 reg. 1:164. iach ...
weder-segher dieffwlen och alla hans attheffwor.
O. Petri Men. fall D 8 a. Dauid ...
fruch-tadhe sigh storligha för Achis Konungenom
i Gath, och han förwandladhe sina åthäffuor
för honom. 1 Sam. 21:13. Genom wijsa
quinnor warder hwset bygt, men een galen
bryter thet nedher med sina åthäffuor. Ord.
14:1. Gudz Rike kommer icke medh
vth-wertes åthäffuor. Luc. 17:20. (Öfv. 1882:
icke så, att det med ögonen förnimmes.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
