Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Å - Åvända ... - Ä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åvända
— 1016 —
Åfl
åwitelse. P. Erici 1: 263 b. hade han ei
fått höra ena sådana åvitelse, at han icke
hölle någon ordning i Svenska ordens
skrif-vande. Svedberg Gram. försp. 15.
Avända, tr. Använda, hwad han ...
vt-lägger och vppå samme tullqwarners
nottorff-tige och nyttige bygning åwender och koster.
RR 2/s 1544.
Åväxt, m. Hvad som växer på ett ställe,,
växtlighet. [Fsv. aväxter, Isl. ävöxtr.] iorden
förbrend och thes åwext förderffuat warda
skulle. L. Petri Sal. vish. 16:19. thet är
den Håles rijkes förkoffrande, när han kan
först i the Christtrognas örtegård insmyga med
några stänglar, som han ther planterar ibland.
then goda åväxten. H. Hans. dröm. D 2 a.
Ä.
Ä, E, adv. Alltid. [Fsv. ä, e, Isl. ce.]
then Psalmen för them vthi församblingenne
ä och altijdh må läsin warda. Uti. pä Dan.
202. Jagh hatar ä iw Herre them som tigh
hata. L. Petri Dav. ps. 139:21. äföruthan
enda. 145:1. så förmå dieffuulen, som
spö-ker, ingen skada göra, hwarken honom som
dödher är, eller them som effter leffua, äjw
til theras siel. Kyrkord. 61 b. när trädh
faller, ... äpå hwadh rum (på hvilket rum som
helst) thet faller, ther bliffuer thet
liggian-des. Sal. pred. 11:8. Then gamble Tobias
är stoorligha pröffuat,... Och ee haffuer han
fast med Herranom stått. Tob. com. G 1 a.
— Ä och ä, evinnerligen, oupphörligt.
iorden står ä och ä. L. Petri Sal. pred.
1:4. wil iagh göra tigh til herligheet
ewin-nerligha, och til glädhe ä och ä. Jes. proph.
60:15. Gudz barmhertigheet . . . skal wara
öffuer them, icke itt åhr eller tw, vthan ä
och ä. P. Erici 3:99 b. Thet sättet beholla
ä och ä alla tyranner, at the twert moot
lagsens och Euangelij lära ... förfechta theras
wrongwisa och ogudactigha mening. Uti. på
Dan. 96. Djefvulen ... ä oeh ä drifver
honom ifrå then ena synden til then andra.
Schroderus Kysk. speg. H 10 b.
Äckergul, Akergul, m. Oduglig häst,
hästkrake. Se SAOB akergul. [T.
acker-gaul, Mnt. gul.] att tu wille wara förtänckt
vdj att slå vtt på gräss the onyttige
äcker-guler, som tu holler ther på stallen
fåfenge-lige. RR 1543. Akerguler. RR 1548.
Ädelig, adj. 1. Ädel, adlig. Then helge
ande är en werdogh och ädhelig gåffua, then
gudh icke kastar for hundar. O. Petri 1
Post. 86 a. förkofra sig uthi fromheet, tucht
och ädelige gode seder. Brahe Oecon. 7.
ädeligit stånd. Ders. 17. — 2. Dyrbar. Han
kläder sigh ... utj ädelig pälle (pelsverk).
Sv. forns. 1:193.
Ädelknab, m. Page. [T. edelknabe.]
uptogh Keysaren thet (barnet) för en
ädelknab i tiänst. Schroderus Albert. 2:80.
Ådelman, m. Adelsman. [T. edelmann.]
then edleman (page?) som havi (grefven af
Hoja) begærar. Gust. 1 reg. 3:135. the giffte
ädelemän, som her till befalningh haffwe
hafft opå theris hester. Fin. handl. 8: 7»
(1551). Een Ädhelman wil eens Greffues
standh fööra. P. P. Gothus F5a. hwadh
(klädebonad) en Greffue höffues, thet wil en
slätt Ädelman ... draga. P. Erici 2:144 a.
Ädla, adj. Ädel. [Fsv. äpla, Mnt. edele.]
Wel är tigh land hwilkes Konung ädhla är.
Pred. 10:17. Een dygdesam quinna är een
ädhla gåffua. Syr. 26: 8. En ädhla man (af
ädel börd) foor longt bort j fremmande land.
Luc. 19:12.
Ädla, tr. Adla; förädla. [Fsv. ädhlay
Mnt. edelen, T. edeln.] ädla, adel göra,
no-bilitare. Comenius Tung. index, han
äd-lade och slogh honom til riddare. A.
Laurent» Verld. speg. 450. Dygd och ähra ädlar
alleen, Och icke thet uthvärtes skeen.
Messenius Svan. 44. Hans bok, hans ädla vett
först honom ädlat har, Sen honom adlig hjelm
til pris ock gifven var. Broms 376. Huru
kan noghon vara ädlare, än tå han ädlar
andra. Schroderus Hoff. väck. 208.
väldige mäns lijk pläghadhe igenom bäleternes
skapnad och icke igenom mycken bekostnad
ädlas. Liv. 918. När kärnan ej trampas, men
ädlas i mull. Dalin Vitt. II. 4: 68.
Ädli, m.(?) "Natur, egentligit väsende."
Stjernhjelm Ordl. till Here. Siälen i
allom är eenahand art, utaf himmelisk ädli.
Here. 422. [Fsv. äpli, Isl. eUi, n.]
Äfja, f. Dy, gyttja. [Isl. ef ja.] dyy, äfia,
limus. Comenius Tung. index. Icke kan
sääffuet wexa, med mindre thet står j
äff-ionne? L. Petri Jobs bok 8:11. när han
ligger på thet som hwast är, äret för honom
lijka som han låghe j blöta äffio. 41:21.
Åhlén växer och öker sigh gärna ther dy och
äfia är. Colerus 1:70. försenckt uthi
syn-denes diupaäfja. Schroderus Albert. 4: 230.
Tanken renas i Gud, men smutsas i jordenes
äfja. A. Nicander Vitt. 225. Rietz ävja.
Äfjog, Äfjot, adj. Dyig, gyttjig, en äwiogh
och oreen dyngepultz. Phrygius Valetpred.
D 3 a. äfjot vatn. Lindestolpe Pest. 9.
sumpote och äfjote platzar. Ders. 17.
Äfl, m.(?) Äflande, frambringande?
Skapare ... Som til verldenes äfl it ofanteligt
ämne bereedde. Spegel G. verk 22.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
