Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ä - Äggblomme ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Äggblomme
— 1018 —
Ält
Äggblomme, m. Äggegula. [Fsv. äggia
bloma, Isl. eggjablömi.] goll (gul) som äggia
blome. Var. rer. voc. F 2 b. mon någhor
wilia smaka thet hwijta om eggiabloman?
Job 6: 6. _
Ägn, Ägnd (egendom), se Egn, Egnd.
Ägrön, f. (?) äägrön, vintergrön.
Comenius Tung. index. [T. immergrän.]
Åkta, tr. Göra äkta, legitimera. [Fsv. =,
Mnt. echten ] tå han lågh på sinne
sotta-sängh, lät han viya sigh widh sina frillo, på
thet han skulle echta sin son. O. Petri
Kr. 266. medan nu Gud hade gifvit honom
(Erik 14) en son ... tog han i sinnet at vigas
vid henne (K. Månsdotter) och äckta honom.
Tegel Er. 14 hist. 277.
Äktalös, adj. Ogift. [T. ehelos.]
ächter-löst, ächtalöst leffuerne. P. J. Gothus Hust.
178,180. Echtelös leffnat. Leuchowius 71.
Äktebref, n. Bref, intyg om äkta börd.
[Fsv. äkta bref, D. ægtebrev Kalkar.] Then
sin egen Man (handtverksmästare) will wärde
skall haffwe sitt Ächtebreff. Skråord. 252
<1575).
Äkteskap, n. Äktenskap. Och skola icke
tagha någhon änkio eller bortdreffna til
echte-skap. Hes. 44: 22. giffua sigh j echteskap.
Matth. 19:10.
Åkteskapspligt, f. Äktenskapsrätt.
Giffuer han honom (sonen) ena andra (hustru),
så skal han icke förweghra teisso hennes
kost, klädher och echteskaps plicht. 2 Mos.
21:10.
Ålas, dep. Jollra, pladdra, gäckas,
narras, skämta, leka, rasa. (Jfr Rietz alas,
Vendell Ordb. öv. östsv. dial. älas.) sij,
huru täcker är Ruus ... Där han sitter, ey
veet hvad han talar ... och ählas.
Stjernhjelm Here. 350. ählas, tala fåfängia. Ordl.
till Here. En vettvilling ... tokas (våpas,
gantas, älas) och fyller öronen medh fåfängia.
Comenius Tung. 838. Den altför mykit (är)
manfolks kiär, Den altijd ... ählas vill.
Lucidor Pp2a. Älas, gäckas, leka som små
barn. Spegel Ord. (hästen) kan på många
sätt af lustig kättia älas. G. verk 231. een
Hyæna spelar Rät falskt med hundarna ...
kan een långan stund förtroligt med them
leeka, Kan älas som een valp och them rät
kärligt smeka. Ders. 239. finna, Thet intet
vara skämt at älas med en qvinna, Som
är i mannevåld. Kolmodin Qv. sp. 1:14.
Älas, Narrenpossen oder Muthwillen treiben,
schertzen; Älas med enom, einen äffen, ihn
vexiren. Lind Ord. Älas, amoris affectu
blande ludere. Sahlstedt Ord.
Äldste, m. the eldstars säte. Dav. ps.
1536 107:32. Judhanars höffuitzman och
theras äldstar. Esra 6: 7.
Ålende, se Elände.
Älska, tr. [Fsv. =] 1. Jesus sågh på
honom, och elskade (fattade kärlek till)
honom. Marc. 10: 21. wij skolom ... elska
oss (älska hvarandra) inbyrdes. 1 Joh. 3:23.
wij skole-elskas (älska hvarandra) inbyrdes.
3:11. Elskoms icke medh ordom eller medh
tungonne, vthan medh gerning och sanning.
3:18. — 2. Befatta sig med, hafva att göra
med. [Isl. elska.] Then myckit hwsfolk
elska vill, Faller oroo och kymber till. A.
Olai 11. — 3. Främja, befordra, vara
be-hjelplig. Jak skall aldrig binde bund med
nogen Suenskan Herra ... androm till skada,
utan elska them alla vid allés theres gagn
oc hielpe till venskap oc kerlig (kärlek) them
i mellom. Gust. 1 reg. 1:4.
Älska, f. Hetta, hettblemma? (Jfr Rietz
eldska.) Älska, skabb och klåda på kroppen.
Lindestolpe Frans. 109.
Älskan, f. Kärlek. Lät... hennes elskan
allstädhes förlösta tigh. L. Petri Sal. ord.
5:19. ricksens ständer . . . hafva låtit
på-skijna theras älskan till migh. Gust. Adolf
Skr. 156.
Älskedikt, f. Kärleksvisa. Celadon ...
sång een älskedicht: Een lijten fogel, som
med stympta vingar etc. U. Hjärne Vitt. 46.
Älskelig, adj. Älskad. [Fsv. älskeliker,
Isl. elskuligr.] tine elskelighe wener. Ps.
108:7. haffuer iagh most . . . giffua mina
elskeligha siäl vthi fienda hand. Jer. 12:7.
Gudz vthkoradhe helghon och elskelighe.
Col. 3:12. Helser Ampliam min elskeligha
j Herranom. Rom. 16:8. Så warer nu Gudz
effterföliare, såsom elskeligh barn. Eph. 5:1.
Älsknirig, f. Kärlek, vi moste elska vår
nästa, och samma elskning bör bestå i
gerning. Svedberg Sabb. ro 1:354.
Älskogsbroder, m. Rival. Morgongåfva
och fägring upväckia stundom elskogzbröder
(medfrijare). Comenius Tung. 590.
Älskogsgaper, m. Een flanot
elskogz-gaper. Spegel G. verk 169.
Älskogsman, m. En horejägare och
jungfruskännare nämpner man en
elskogz-man. Schroderus Hoflef. 278.
Älskogsstjerna, f. Morgonstjerna.
Mår-genrådnan nu med purpur läppar myste Moot
andra dagens moor, den älskogsstiärna skiön.
Eurelius Vitt. 48.
Ält, adj. ? de (skådespelen) äro
hälso-samme, när derutaf det ältaste och sundaste
utsökes. Tessin Bref 1: 327. De gamle hafva
tillika (på en gång) hedrat och vanfrägdat
människans tunga, då de beskrifvit henne
såsom det bästa och det sämsta, det ältaste
och det värsta vi äge. 1:328. Eders Kongl.
Höghet... läse endast de ältaste mäns
skrifter. 2: 8. (Trots förekomsten på tre olika
ställen kan ältaste svårligen vara annat än
tryckfel eller skrivfel för ädlaste; sä står
det också på de två första ställena i uppl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
