Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ä - Äskan ... - Ö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åskan
— 1024 —
Öde
Åskan, f. Fordran. Kongens i Danmarck
äskan och begäran. Girs Gust. 1 kr. 119.
Ässendragare, m. Uppassare vid
kunglig spisning, bords-page. [T. essenträger.]
tiänthe iagh i fem åhr både för småsuen
och ässendragare städigt i hoffuit. Rääf
Ydre 3:394 (1594).
Äta sig, refl. Fräta omkring sig.
sår-nadhen ... haffuer intet widhare ätit sig på
hwdhènne. 3 Mos. 13:6. skabben haffuer
widhare ätit sigh i hwdhena. 13:8.
Haffuer thet wijdhare ätit sigh vth på hwdhenne.
13:^27.
Ättboren, p. adj. Bördig, härstammande.
(Fsv. ätborin, Isl. cettborinn.] Hon
behåller samma art som de, af hvilka hon är
ättboren. Hermelin G 6 b.
Ättebok, f. Slägtbok. Hvad höga
ämbetsmän i Båtars ättebok Ha varit. J. G.
Hallman 177.
Åttebragd, f. Slägtdrag. [Isl. [-ættar-bragd.]-] {+ættar-
bragd.]+} ibland de store finnes väl
ättebragder, som uti gebörder och skickelighet
besvara (motsvara) sitt höga stånd.
Hermelin eöa.
Ättehage, m. Begrafningsplats, hwar
släkt hade sin eghen ättahaga i sin boolstadh.
O. Petri Kr. 82.
Ätteleda, tr. Härleda, de hieltemodde
siälar, Hvars herkomst ätteleds från
öfver-verdske välar. Columbus Vitt. 95.
Ätteträd, n. Stamträd. [Fsv. ättarträ.]
ett gammalt slägtregister och ett väl målat
ätteträ. C. Gyllenborg Sprätth. 99.
Ättika, f. starcka dryckers ätikio skal
han icke dricka. 4 Mos. 6:8.
Ätting, m. 1. Slägting. [Fsv. ättinger,
ättinge, Isl. ættingi.] Tyrs ätting och
slächt-man. Peringskiöld Heimskr. 1:177. —
2. Ättling. Om han än fåår mong barn, så
skola the doch dräpas medh swerd, och
hans ättingar skola icke aff brödh mätte
warda. L. Petri Jobs bok 27:14. Then
som henne (visheten) är troghen, han skal
erffua henne, och hans ättingar skola bliffua
widh brödh. Sir. bok 4:18.
Ättla, tr. Ämna. [Fsv. ätla, Isl. cetla.]
Om iag dätta ämne så bredt som däss
vich-tighet synes fodra ville uthambra, skulle iag
i stället för några blad allenast, iag åt dig
ättler, begynna at skriva många böcker.
Hermelin A 8 a.
Ävarande, p. adj. Evig. [Isl. ceverandi.]
hon svårliga brått sitt jordeske, farande goda
Måst’ uti himliske prackt och ävarande
glä-die förandra. Columbus Vitt. 146.
O.
Öd, m(?). Egendom. [Fsv. öper, m.
och ödh, n., Isl. auör, m.] Then rijke
snij-ker# then armas ödh. R. Foss företal A 4 b.
Öd, adj. Öde. [Isl. audr.] een ödh och
ofaneligh villmarck. U. Hjärne Vitt. 165.
Alt vaar uselt och ödt. Ders. 166. iach är
som en natskäffwa j ödhen rwm. O. Petri
Men. fall N 7 a. i ödan öckn. Eurelius
Vitt. 65. Jfr 1 Öde.
Öda, tr. Tillintetgöra, föröda, ödelägga.
[Fsv. öpa, Isl. eyda, T. öden.] Du som
med een mächtig hand Amors stränge lag
och vapen Hafver ödt och nederlagt.
Stjernhjelm Fångne Cup. 13 intr. han thet hela
landet... ödat och förderfvat hade. Sylvius
Curt. 380. man såg från ödda länder
Tyranner drifvas ut. Dalin Vitt. II. 5:15.
ris och måssa marken ödde, Ocii knapt
et gräs ur jorden rann. H. C.
Nordenflycht 15.
Odare, m. Förödare. forsware sig för
theris och K. M. ödherer och förderffuare.
Fin. urk. I. 1:51 (1597).
Odd, (?), adj. Af ödet bestämd. Jagh
sitter här een krympling ... Min moder
hafver migh så födt, Gudh nåde migh, som så
var ödt. S. Brasck Ap. gern. Bib. Gudh
nåde oss som sådant är ödt. T. krig. C 4 a.
Jfr.2 Öde, Öden.
Öde, adj. 1. Tom, naken, öfvergifven.
fäste städher skulle förfalla til en ödhe
steenhoop. 2 Kon. 19:25. man skal
för-leggia idhor Altare och göra them ödhe.
Hes. 6:6. — 2. Om person, man kan jw
haffwe tilfälle att leggie en hoop aff them
(upprorsmännen) öde (nedgöra dem). RR
15/s 1543. giöra bonden öde (blottad, läns)
på ^hästar och spannmål. Carleson 179.
Öde, adj. Af ödet bestämd, beskärd.
Ach gudh nåde then man som är ödhe Att
lijda slijkan sörgh och vedermödha. Doct.
Simon 4. Then olycka var them ödhe.
Messenius Signill 24. Säl är then som
någhot godht är ödhe. Ders. 50. Hade
Edhers Nådhe mig hördt,... Hadhe edher
ey then möde Varit aff olyckan ödhe. Blank.
22. konung Erich ... sleffte konung Johan
uthur thet fengelset såsom han var sielf
öde att sittia uthi. Gust. Adolf Skr. 76.
Au di t (Isl), i. e. ödhe, beskärt.
Stjernhjelm Sv. o. G. måles fat. E4b. Jfr
Öden.
Öde, n. [Fsv. öpe, Isl. eyüi.] 1. Förödt
tillstånd, ridderskapet hadhe longo (länge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
