Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ö - Öfverbödig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖfverbÖdig
- 1027 -
Öfverfara
til theras skadha. Kyrkost. 2 a. var emoot
tijne jempnlijkar redebogen (öfverbödigh,
tiänstachtig, tiänstvilligh). Comenius Tung.
901. bevisa then öfverbödige, sonlige respect,
vyrdning och tacksamhet, som vij... vår
frumoder äre med förbundne. Stjernman
Riksd. bih. 338 (1654).
Öfverbödig, adj. Öfvermäktig,
öfverlägsen. [Jfr Fsv. ivirbudh, makt, myndighet,
Isl. yfirbjöda, yfirbod.] Borgerskapet (i
Ple-skow) . .. blefvo nu nästan rädde för the
Svenskes öfverbödige macht. Widekindi 27.
Öfverförda, tr. Öfvermåttan belasta.
[T. uberbürden.] Utaf matens tyngd besväres
magen, därnäst hiernan utaf dät ifrån magen
upstigande damb; och är altså icke at
förundra, om sinnet, utaf den åtskillige svårhet
överbördat, bliver odugse til sin ämbetes
plicht. Hermelin C 5 a.
Öfverdel, m. Yta. [T. obertheil.] Hela
hafvets öfverdel var som en spegel.
Fabricius 370.
Öfverdikta, tr. Pådikta. [Mnt. [-over-diehten.]-] {+over-
diehten.]+} Them tyckte icke nu nogh ware,
The hadhe the Swenske så fådt j snare,
Vthen ther till öffuerdichte them än, At the
skulle ware ogerninges män. En liten Crön.
G 4 b.
Öfverdom, m. Högsta dorn, slutlig dorn.
[Isl. yfirdömr.] vppehålla oss ... emoot alla
ogudachtiga potentaters dom och öffuerdom.
P. Erici 2:92 b.
Öfverdrabba, tr. Vara öfverlägsen, the
vijdha vägna öfverdrabbade the Romare medh
folck. Schroderus Liv. 161.
Öfverdraga, tr. 1. Förse med öfverdrag,
öfverkläda. öfverdragna hattar ... ingen må
bruka utan Biskopar och Theologiæ
Profes-sores. Laurelius Kyrkord. 325. — 2. Draga,
tåga emot, öfverfalla. och kan man intet
bättre göra, än at man öfverdrager them,
emädan (medan) räddhoga ... ligger them uthi
hiertat. Schroderus Liv. 352. medh macht
öfverdragha them och straffa them. Ders.
357. — 3, Öfverföra. [T. übertragen.] nye
böcker äre formerade och alle räkningar
theruthi uhr the gamble böckerne öfverdragne.
Stjernman Com. 3:675 (1668). — 4.
Uppdraga, öfverlemna, afträda. [T. übertragen.]
thet kongzlige välde Hans Kongl. May:tt i
händer at lefverera och öfverdraga.
Stjernman Riksd. 2:1663 (1672). skal compagniet
vara förbundet berörde tobackzhandel ... åt
en eller flere aff borgerskapet at öfverdraga.
Com. 2:877 (1658). dhe ... dheras rätt hafva
till dhem emot en summa penningar
öfver-dragit. HSH 30:177 (1658).
Öfverdrucken, p. adj. Öfverlastad.
gäster ... öfverdruckne blefvo liggandes. Girs
Joh. 3 kr. 12. Borgarena hafva sine källare
och öölkrogar öpna heela natten igenom och
tillåta studenterna och andre banquetere hoos
sig till dess de varda öfverdruckna. Bergius
Nytt förråd 22 (1637). the gå i sehg
öfverdruckna. Svedberg Sabb. ro 1:^57.
Öfverdryckja, f. Öfvermåttligt drickande,
öfverlastning. [Fsv. ovirdrykkia; jfr Isl. [-of-drykkja.]-] {+of-
drykkja.]+} swelgherij och öffuerdryckio flyy.
L. Petri Dryck. B 6 b.
Öfverdråplig, adj. Öfvermåttan svår,
stor. (Jfr Dråplig.) oss omögeligitwara wil
allene at vppehålle den öfwerdråpelige
geldt-spilling. RR 18/io 1542. Under Philippo II
begynte Spanske monarchiens öfverdråpeligë
progresser at stadna. P. Brask Puf. 61.
Öfverdåd, f. En sådan öfverdåd. Düben
Boil. skald. 3.
Öfverdådeliga, adv. tu haffuer... syndat
offuerdådheligha. Hab. 2:10. Och gick
off-uerdådheligha in j Helghedomen, och lät
borttagha gyllene Altaret. 1 Macc. 1:23.
Öfverdådig, adj. förkasta dårachtigh och
offuerdådigh spörsmål. 2 Tim. 2:23. (Öfv.
1882: oskickliga.)
öfverdådighet, f. Öfvermakt, ath the
(presterna) skola bliffua vijd theris stora velie
herradöme och öffuerdådughet, then the så
stora haffua hafft j fortiden ath the haffua
driffuit herrar och förster vthur landit. Gust.
1 reg. 4: 210.
Öfverdåding, m. Öfverdådig person.
Thesse två bröder vore stora öfverdådingar.
Verelius Götr. 216.
Öfverens, adv. Draga öfverens, se
Draga 11.
Öfverensstämning, f. Öfverensstämmelse.
[T. iibereinstimmung.] kiärleken består hos
oss uti en öfverensstämning af våra hiertans
böijelser. C. Gyllenborg Sprätth. 31.
Öfverfall, n. Öfvervåld. [Mnt. overval.]
the ey betorffua ath fructhe athuj them j
noghen motthe wile lathe nogit öffuerfaldt
skee wtaff oss. Gust. 1 reg. 3:8.
Öfverfalla, tr. Ligga åt, ligga öfver,
enträget ansätta, han giorde monga
helbregda, så at the offuerföllo honom, och wille
tagha på honom, så monge som någhra plågho
hadhe. Marc. 3:10. för then skul, at thenna
änkian offuerfaller migh så swåra, moste iagh
fly henne rett. Luc. 18:5. folcket offuerföll
Jesum, på thet the skulle höra Gudz ord.
L. Petri 2 Post. 164 a.
Öfverfara, tr. 1. Genomfara,
genomvandra. tå the offuerfarit hadhe ööna (Cypern)
alt in til then stadhen Paphum. Ap. gern.
13:6. — 2. Förfara, erfara. Then mykit
haffuer öffuerfaret, han är worden snell. L.
Petri Sir. bok 34:9. — 3. Fullborda,
afsluta. Oc (må) för:de ranszakning om
ler-domen (evangeliska läran) offwerfaren bliffue.
Gust. 1 reg. 4: 43. sångarenars sång .. •
wa-radhe alt in til tess brenneoffret öffuerfaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
