- Project Runeberg -  Glossarium öfver föråldrade eller ovanliga ord och talesätt /
1033

(1914-1916) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Fredrik August Dahlgren With: Evald Ljunggren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ö - Öfverrik ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Öfvcrrik

— 1033 —

öfverste

heen (till Lybeck)... haffue the
(sändebuden) warith öffuerpuckade, trwgade och
öff-uerfalne. Gust. 1 reg. 9:108.

Öfverrik, adj. Landet är ... hvarken
öf-verrikt eller utfattigt. Tessin Bref 2:125.

öfverrisa, intr. öfverstiga, öfverskjuta.
(Se Risa 2.) the samma peningar, som

offuerrijsa vthoffuer theras taal,–the

lösopeninganar, som offuerrijste vthoffuer
Leuiternes taal. 4 Mos. 3: 48, 49.

Öfverråd, f. Öfvermakt, öfverhand. [Isl.
yfirråü, n.] the hafva haft öfverråden, som
värre ville. Peringskiöld Heimskr. 2:888.

Öfverråda, intr. Rådpläga, öfverlägga.
Pelargus, denne sonsens fader, Medh sin
granne här öfverråder Om han sin son skall
låta fåå Penningar. s. Brasck Förl. sonen
A 2 b.

Öfversats, m. Försats. [T. obersatz.] Om
jag ock antager undersatsen och theraf strax
slutar hvad slutas skal, så bevises
conse-quencen genom öfversatsen. Rydelius Förn.

öfn. 395.

öfverse, tr. 1. Hafva öfverseende med.
han odygd offuersee kan. Ord. 19:11. Gudh
haffuer offuerseedt här til dags sådana
få-witskheetz tijdh. Ap. gern. 17: 30. — 2.
Efterskänka, ui aldrig wille begära någhen
peninghen wtaff them j then betalningh wtan
alstingis öffuer see med thorn the gieldh.
Gust. 1 reg. 6:64.

Öfversikteligen, adv. Med plirande
ögon? [T. übersichtig, närsynt.] hos en
part Hispanier achtas för liwffligit och
ven-ligit at öffversichteligen någon beskodha
(se-mipætos intueri). Hambræus B 3 a.

öfversilfra, tr. Försilfra. [T. [-äbersil-bern.]-] {+äbersil-
bern.]+} så skola duffuones fiedhrar
offuer-silwrade (silverglänsande) warda, och
hennes wingar guldfergadhe. Dav. ps. 1536
68:14.

Öfversimma, tr. Öfversvämma.
många-städes öfversimmas landet med vatn. U.
Hjärne Anl. 100.

Öfversinna, tr. Besinna. [T. [-übersin-nen.]-] {+übersin-
nen.]+} Dy böör man som en krist mäd skiäl
rätt öfversinna, At alt förmykken sorg ey
något båta kan. Lucidor Dd 4 a.

Öfversitta, tr. Råda öfver. [Fsv. ivir
sitia, vara öfverlägsen?] vij ecke vele lijdhe,
ath han (biskop Brask) och hans anhang
skole oss vara offuersitiandis. Gust. 1 reg.
4:393.

Öfverskred, n. Öfv er skridande,
öfverträdelse. ingen oordning eller öffverskred i
detta fallet (ang. prakt i kläder) må tilstadt
varda. Schroderus Albert. 4:107.

Öfverskrift, f. Påskrift, titel, then boock
... haffuer then offuerscrifft och begynnelse
som hon skulle wara scriffwen om the
Es-seer. O. Petri Klöst. A 2 a.

Öfverskudda, -skydda, tr. Öfvergjuta.
[T. uberschiitten.] tu offuerskuddar honom
medh godh welsignelse. Ps. 21:4. the sima
j ööl och wijn, och ... hoffuudet och hiertat
med tiockt moln, röök och damb förmörkrat,
förskingrat och öffuerskuddat warder. P. Erici
5:254 b. Gudh offuerskyddar mich med sinne
godheet. Dav. ps. 1536 59:11.

Öfverskygga, tr. Öfverskyla. hon söker
sin lastfulla art med dän här emot
strävande dygd at överskygga. Hermelin C 4 a.

Öfverskyla, tr. Öfvertäcka, öfverhölja.
när tu sittit haffuer, skalt tu medh mullenne
offuerskyla thet aff tigh gångit är. 5 Mos.
23:13. Han haffuer offuerskyyldt migh medh
sinne handz skugga. Es. 49:2.

Öfverslå, tr. Räkna. Bondefolck
öfver-slå genom deckrar, dusiner, mandlar och
skockar. Comenius Tung. 756. Konung
Frode begynte öfverslå, huru månge hans
vänner och stalbröder vore ... aff daghom
taghne. Schroderus J. M. kr. 123. räkna
och öfverslå hvadh the och theras föräldrar
hafva uthrättat i krijgh. Liv. 177.

öfversläta, tr. Förmildra. Philippus vidh
sin affreesa ville lembna Spansk besättning
qvar uthi Nederland, och samma förhatelige
saak någorlunda til at öfversläta, updrogh
befählet ther uthöfver åth Printzen aff
Oranien. P. Brask Puf. 62.

Öfversnilla, -snella, tr. Försnilla; preja.
[T. uberschnellen.] Riksens mynte varder
suårligen öffuersnelladt och til Riksens store
och merckelige förderff förringeredt. Fin.
handl. 2:298 (1550). varde the lybeske
rijch-tedhe och the Suenske ther emot vti tuå
väghar, som är j vtkiöpet och inkiöpet,
träff-uelighe besuärade, förarmade och
öffuer-snälde varde. Ders. the Lybeskes handel
... ther met the j så longh tidh ... thetta
Rike effter theres äghen vilie öffuersnelladt,
beskattadt och nogsambligen vexerat haffue.
Ders. 299.’ Att mann then fattige ey täncker
öfversnilla. Vult^jus 176.

Öfversprångning, f. Knyppling,
broderi? Se Korssöm, Språngning.

Öfverst, adv. Ofvan. Förloten j Templet
rempnadhe j tw stycke jfrå öffuerst och
nedher jgenom. Marc. 15:38.

Öfverste, m. 1. Öfverhufvud, höfding,
styresman, föreståndare, tu är vphögd
öffuer all ting til en öffuersta. 1 Kron. 30
(29:11). han giorde them (städerna) fasta,
och satte ther öffuerstar in. 2 Krön. 11:11.
Konungen ... satte honom til en öffuersta
offuer alla the wijsa j Babel. Dan. 2:48.
en öffuerste för Synagogon. Luc. 8:41. —
2. Hufvudman, anförare, ledare, j haffue
varijt een öffuarste til them som thet vprop
formeredt... om then Ewangeliske lærdoms
forachtilse. Gust. 1 reg. 4:308.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ovanliga/1057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free