Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ö - Ögig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ögig
— 1037 —
ögnahvarf
Kristiern) oc drifwith honom plath aff siith
egit födeland. 1:105. Domen gick them
vnder ögonen. 6:187. saken haffwer gådt
honum vndher ögenenn, så at han för sin
mishandell är dömd ifrå lijff och ähre. Fin.
handl. 10:106 (1564). på sidstonne gick
lyckan thenne frijmodige hiälten under
ögonen, ty han tappade slaget. Schroderus
J. M. kr. 160. theras anslagh komma them
sielffuom vnder öghonen. L. Petri 3 Post.
35 b. j oss för longhan tiidh sidhan loffuadt
. . . aldriig hylla eller forsuara then oss
wille liggia wndher öghenen. Gust. 1 reg.
2:245. wara oss och rigit trogne och
reth-rådhige, och icke ligge oss wnder öghenne.
6:184. han oss margfalleliga vnder
öghonen leghat hadhe i thet Smålenske vpror.
6: 281. the prester som oss hade Ieghatt
vnder öghonen, och hade för then skull
mist theras geldh. 7: 50. tå han kom ihogh
sina synder, . .. slogh honom hans tancke
vnder öghonen så, at vthaff glädhe bleff
sorg. L. Petri 2 Post. 166 b. Hwilkin som
oss oc rikit skadelig wndher öghen waritt
haffwer. Gust. 1 reg. 4: 283. dhå han
thet förnam, ath same breff wille
tileffuen-tyrs ware honum mere vnder ögonen än
mett (med), reff han same breff sunder.
13:282. tå han kom medh sin skep vth i
skären, war wädret honom så hårdt vnder
öghonen, at han ingenstedz komma kunde.
O. Petri Kr. 314. ær oc fööret (väglaget)
mik swa vnder ögan her nidre at iak ey
betröster giffue mik saa snarlige vp. H.
Brask (Gust. 1 reg. 3:366). någon handeli
... som Hans Konglige May:t... kan vara
för nähr, under ögonen, till skada eller
nachdel. Stjernman Riksd. bih. 182 (1560).
Domen var honom under ögonen (gick
honom emot). Gust. Adolf Skr. 240. — tala
med frun under (mellan) fyra ögon.
Lagerström Tart. 52. — hvar och en ... har
et ondt öga på (till) honom. Ders. 91.
ögig, adj. Försedd med ögon. [T. [-äu-gicht.]-] {+äu-
gicht.]+} Påfoglen uthsprijder sin öguga svantz.
Comenius Tung. 158.
Ögla, intr. Blicka, bliga. [T. äugeln.]
då hoon öglade på honom, togh han på att
leeka emoot. U. Hjärne Vitt. 82. (han)
öglade mig rätt styyft och hvast uthi synen.
Ders. 166.
Ögna, tr. Abraham skulle hafva ögnat
och åskodat Gudz Son. Svedberg Sabb.
ro 2:1114.
Ögna(e)blick, n. och m. Blick. [Fsv.
öghna blik, T. augenblick.] han then ledha
dieffwulen hade kunnet medh itt wreedt
ögnableck sönderkrossat. P. Erici 1:196 b.
ingen maat eller dryck ... kan oss så väl
bespijsa och vederqueckia, såsom Herren
Gudh sielff, aleenast medh ett sitt
ögnableck. P. J. Gothus Kors N6a. hans
(Guds) öghnableck och åsyn skall giffua
meera lijff, lust, glädie och frögd, än all
creatur kunna göra. Ders. N 7 a.
Ettjven-ligit ögnebleck. Sparman Sund. sp. 189.
Hänger heel’ hans lijf och lust Utaf Dianas
ögnblick. Stjernhjelm Fångne Cup. 10
intr. Min drottning, du är nog båd’ slug
och snäll och qvick At ljunga nöjen fram
ur hvart ett ögnablick. J. G. Hallman 29.
Hvad hon af mannens vinck och
ögnablic-ker såg, För henne, som en lag, altjämt i
sinnet låg. Palmfelt Qv. skol. 6.
Ögnablink, m. Blink; skymt. Nictus,
ögnablinck. Var. rer. voc. B l b. vij fåm
lijka som thens eviga lijffzens ögnablinck
och försmaak. P. J. Gothus Tål. F8a.
en försmaak, skymdt och ögnablinck aff
then eviga himmelska glädien. Ders. H 1 b.
Ögnabrun, Ögonbryn, f. [Fsv. öghna
brun, Isl. augabrün, f.] C i 1 i u m,
ögna-brwn. Var. rer. voc. B lb. ögnabrunar.
Comenius Tung. index, raka alt sitt hår
aff hoffuudhet, skegget och ögnabrunen. 3
Mos. 14:9. morghonrodhans ögnabrun. Job
3: 9. han rynkade sin tjocka ögonbryn.
Dalin Vitt. 5:’l82.
Ögna(e)fäste, n. 1. Syn, sikte. Strax
konungen fick på hennes degligheet
ögne-fäste. Schroderus Albert. 2:24. — 2.
Uppmärksamhet, aktgifvande, i hans
(köpmannens) hus ingen ting var värdt ögnafäste,
förutan vexlar och roulerande capitaler.
Dalin Arg. 1, n. 12. — 3. Ögnamärke,
syftemål. låta konungens och fäderneslandets
sammanknippade båtnad vara dess
(undersåtens) äkta och yppersta ögnafäste. Tessin
Bref 1:225.
Ogna(e)glas, Ögonglas, n. 1.
Glasögon. ögneglaas, specillum. Comenius
Tung. index. Hon (ugglan) kan vid dagens
skien och solens egne strålar, Skiönt än
hon ögonglas på höga näbben satt, Eij skillja
färgor åt. Eldh Son. 24. — 2.
Förstoringsglas ögnaglas med kånst beredde äro, ...
the så hielpa synen, At man the minsta
gran så stora ser som grynen. Spegel G.
verk (1745) 241.
Ögna(e)hvarf, n. Blick, ögonkast;
äfven ögonlock, hans öghon äro såsom
mor-ghonrodhnans öghnahwarff. Job 41:9. (Öfv.
1878 ögonlock.) Hans öghon see ther vppå,
hans öghnahwarff pröffua menniskiors barn.
Ps. 11:4. Lät icke tijn öghon soffua eller
tijn öghnahwarff sömpnigh wara. Ord. 6: 4.
(Öfv. 1878 ögonlock. Jfr Bib. 1541 Ps.
132:4: Jagh wil icke låta... mijn
öghna-lock sömpnogh wara.) förtagh tigh icke på
hennes (skökans) öghnahwarff. 6:25. sijn
ögnahwarff högt vphålla. 30:13. (Öfv. 1878
ögonlock.) wår ögnahwarff flyta medh watn.
Jer. 9:18. (Öfv. 1878 ögonlock.) Lät tijn
öghon thet see, som för tigh är, och at tijn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
