Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ö - Ögneblick ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ögneblick
— 1039 —
Öldryckja
stå tecknet aff tromman, uthan och sina
Ca-piteners ringaste ögnevinck. Sylvius Curt.
226.
Ögneblick, se Ögnablick.
Ögnedropp, n. Ögonfluss, surögdhet.
Ögnedropp [L. lippitudo, T. augentriefen.]
är een förberedelse til blindheet. Comenius
Tung. 299.
Ögneffiste, -glas, -hvarf, se
Ögna-fäste, -glas, -hvarf,
Ögnehvita, f. Hvitöga. [Isl. [-augna-hvita.]-] {+augna-
hvita.]+} ögnehvijta, albugo. Comenius Tung.
index.
Ögnelat, -låt, se Ögna lat.
Ögnemot, n. ögonmärke, förnembligaste
deras ögnemot består där uthj, att de kunna
... bemästra Engeland. HSH 28: 245 (1659).
ögnetnål, se Ögnamål.
Ögnemått, n. [T. augenmass.] vi, uti
kraft af tilförene giorde arfförening, hvarken
för våre personer eller våre efterkommande
vele kasta vårt ögnemått til (hafva till värt
ögonmärke) något eventual vahl af någon
person, så länge vår allernådigste konung
eller hans manlige bröstarfvingar äre i
lifvet. Stjernman Riksd. 2:1848 (1660).
Ögnemäle, n. Hon ..’. intet högen
mättar, För’n hon sin väne printz til ögnemäle
(i ögonsikte) får. Columbus Vitt. 90.
Ögnerode, m. [Jfr Isl. rodi, rodnad.]
ögnerode eller ögnesiukdom, argema.
Comenius Tung. index.
Ögnesikt, Ögonsikt, £ och n. Syn,
åsyn, anblick, af den ögnesigt min siäl
oändligt glädes. Kolmodin Qv. sp. 2:57.
måste han af dem (de smärre kartorna
öfver kanalarbetsförslaget) utdraga en
universal charta uti mindre form, att E. K. M. kan
see hela värket uthi et ögensikt (öfversikt,
öfverblick). HSH 23:107 (1689).
ögnesot, f. Ögonsjuka. [Fsv. öghna sof.]
jag låg då ned på sängen för ögnesoth.
Lönbom Anek. I. 1:37 (1599).
ögnestråle, se ögnastråle.
Ögnesyfte, n. Ögonmärke. När dygd i
giftermål ett ögnesyfte är, En nöjsam
efter-fölgd på hoppet aldrig klickar.^ Eldh Myrt. 55.
Ögnesyn, Ögonsyn, Ögsyn, f. [Jfr
Fsv. Öghna syn.] 1. Åsyn. [Fsv. öghsyn,
Isl. augsyn.] Herren läte them aldrigh komma
vthu sijn öghsyyn. Ps. 109:15. han
för-swan vthu theras öghsyyn. L. Petri 2 Post.
18 a. icke sleppa honom vthur ögsynen.
P. Erici 2:242 a. Jacob moste gåå sinom
broder Esau uthu ögsynenne, om han
annars ville frelsa sitt lijff. P. J. Gothus
Rel. art. 327. alle smyga Oss uhr ögsynen
bort. Eurelius Vitt. 48. Han slogh sin
häär när under staden, så at fienden och
han låge hvar annan uthi ögnesyyn.
Schroderus Liv. 202. — 2. Ögonsikte. Cronones
byggemestare skal... taga i ögonsyn och
förordna hvadh och huru som bör byggias.
Stjernman Riksd. 2:976 (1640). Vedh
Tullgarn fan jag, så mykedt ögsynen i hast
kunde mig underrätta, sakerne i tämelig stat.
A. ^Oxenstjerna Bref I. 4:157.
Ögnevink, se Ögnavink.
Ögonbryn, -glas, -sikt, -sken, se
Ögnabrun, -glas, Ögnesikt,
Ögna-sken.
Ögonskenlig, adj. Åsyna, en fruchtsam
visitation . . . intet kan på nogot annat sätt
antingen medh skrifvelse eller frånvarandes
förmaningar utföras,, utan genom biskopens
eller hans underhafvandes egen närvarelsse
och ögnskeenliga ransakning. Laurelius
Kyrkord. 406.
Ögonsyn, se Ögnesyn.
Ogonsyna, tr. Genomögna, genomse,
öfverse. Nu är thet arbetet (boken) i
Herrans nampn öghonsynt. A.J. Gothus Theor.
företal.
Ögonsynlig,adj. Ögonskenlig. [Isl. [-aug-syniligr.]-] {+aug-
syniligr.]+} itt ögensynligit exempel. A.
Lau-rentii Verld. speg. 117.
Ögonsynliga, adv. Ögonskenligen. [Isl.
augsyniliga.] then helghe Andes tröst
syntes öghensynligha wara tilstädhes. A.
Simo-nis Cc 9 b.
Ögsyn, se Ögnesyn.
Ök, m. [Fsv. öker, m. och ök, n. Isl.
eykr, m.] han köpte en ök oc en hest.
Gust. 1 reg. 3:67. tå skalt tu intit arbete
göra, ... ey heller tin öök. 2 Mos. 20:10.
Then rettferdighe förbarmar sigh offuer sin
öök. Ord. 12:10. idhra ööker skola få dricka.
2 Kon. 3:17. theras affgudhar äro wordne
diwrom och ökiom til tunga. Es. 45 (46:1).
sand skal tit igen med många ökar kiöras.
Spegel Åt. par. 23.
ökja, f. Eka. Lin ter, ökia. Var. rer.
voc. P4a. ökior. Comenius Tung. 471.
Öknatnna, tr. Öknämna. han hafver
ök-namnat honom. Link. domb. 368.
Öksam, adj. Som förökar sig, fruktsam.
Lucina ... var ded folket vähl benägen, Som
är af öksam art. Rosenfeldt Vitt. 219.
Öl, n. En arbetes karl som altijdh wil
liggia j ölet (supa), warder aldrigh rijk. L.
Petri Sir. bok 19: l. Bönderne ... satte sigh
till„ööls (dryckeslag). Fin. urk. I. 1: 8 (1596).
Olband, n. (Se Schiller-Lübben
ber-bant.) Eth rætt ölband (markegångspris) iiij
skelinge. Gust. 1 reg. 1: 154. Ett rätt
öl-band var en hel öltunna. Hallenberg
Mynt 62.
Ölbänk, m., se under Ölsäck.
Ölbärma, f. (Se B ärm a.) Tvättar
någon sig med ölbärma, hans huudh varder
slätt. Colerus 1:276.
Öldryckja, f. Dryckeslag, gästabud. [Fsv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
