- Project Runeberg -  Glossarium öfver föråldrade eller ovanliga ord och talesätt /
1043

(1914-1916) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Fredrik August Dahlgren With: Evald Ljunggren - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg och rättelser - Alegast ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tillägg och rättelser.



Alegast. Jfr. N. Ein Ale Gast, en
Erke-"Gast", en voldsom og larmende
Karl ("Basse"). Ross Ordb. under adel.

Barnesorcka, se under Sårke.

Bars. Jfr Från Filolog. fören. i Lund
4:48–57.

Bissa. Jfr Hesselman I och y 84—88.
Med anledning av Hesselmans
uttalanden om bissa hos Lind må det nämnas
att Lind har en artikel "biss [ej bissa!],
löpa i biss, lauffen, sich belauffen, läuffig
seyn" och omedelbart derefter en, som
det synes, av H. förbisedd artikel "bissa,
büsen, büseln; it[em] läuffig seyn". Som
denna senare artikel visar, har ordet bissa,
såsom Dahlgren riktigt anger, hos L.
både bet. "kesa" och bet. "vara löpsk",
ej blott den senare. Och SAOB har inte
oriktigt översatt Linds "läuffig seyn" med
"kesa"; citatet från L. har fastmer tydligen
medtagits för att exemplifiera bet. "vara
löpsk", vilken bet. är upptagen jämte bet.
"kesa" i momentets rubrik, något som
uppenbarligen undgått H:s
uppmärksamhet.

Blodmen. Det under detta stickord
upptagna blodhomen torde, såsom Aksel
Andersson
i sin Inledning o. glossar
till Een nyttugh Wnderwijsning
s. cxxxiii
framhåller, vara dat. pl. av blodh
motsvarande Luthers geblüten och Vulgatas
sanguinibus.

Bortnimma. Jfr under Nimma 1.

Bortsqvittra, se Sqvittra.

Brylla. Jfr Arkiv 21:171 ff.

Byssja. Jfr Rietz 72a (bössja) samt
Hesselman I och y 117.

Böl. I exemplet från Tisbe 42 (jfr därs.
56, där samme person först tilltalas med
"din fylle stut" och sedan med "din
gamble bööl") föreligger kanske snarare
dialektordet böl, utskuren tjur, jfr Rietz
samt Noreens anmärkning till s. 88 o.
108 i Meyers upplaga av Tisbe. Jfr å
andra sidan Tisbe 52: "Trå din böffuil".

Credentz, se även Kredens.

Disk. Jfr Fataburen 1909, s. 61.

Drunta. Jfr Arkiv 14:13, Språk o. stil
7:73–4.

Dröna. Jfr Hesselman I och y 117.

Dägen, se Degen.

Dödölja. Jfr Fsv. dyd dylghia.

Empnelig, se Ämnelig.

Enseguld, se Unseguld.

Entstå, intr. Uppkomma, uppstå. [T.
entstehen.] Se under Utbördes.

Fenika, se Fänika.

Fika. Jfr Språk o. stil 7:121.

Filt. Jfr Språk o. stil 13:150 ff.

Filts, se Fils.

Firkanteri, se Fyrkanteri.

Fitalia, se Fetalia.

Flasig. Jfr Rietz 147a.

Fledra, se Flädra.

Flekra, se Fläckra.

Flygga. Jfr Sv. landsm. XV. 8:10.

Flyts, se Flits.

Flågfärdig, se Flogfärdig.

Flöte. Jfr Namn o. bygd 3:96–99.

Flöts, se Flits.

Forakt, Forarga o. s. v., se Förakt,
Förarga
.

Foren, se Forn.

Foring, se Fodring.

Fors. Jfr Studier i nordisk filologi 4.
3:37–40.

Fren, se Frän.

Fri. Jfr Språk o. stil 8:40.

Fride. Jfr Sv. landsm. XIII. 8:1–3 samt
Kock Sv. ljudhist. 1:295, 482. — I
språkprovet är Firjdhe tryckfel för Frijdhe.

Frowken, se Fröken.

Fruge(n)timmer, Frugatimmer, se
Fruntimmer.

Fråfarilse, Fråfällig o. s. v., se
Frånfarelse, Frånfällig o. s. v.

Fuxsvans, se Fukssvans.

Fyltis, se Filte.

Fynera, se Finera.

Fäjen, se Fägen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:18:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ovanliga/1067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free