Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
„Och hörer du, herr Ambjörn, lägg från dig din glaf,
Herr Håkan blir af dina vänner:
Han är icke död af de sår, som du gaf;
Sitt fel han godvilligt erkänner."
Till Hofva är stolt, men Engsön har tusende nöjen.
Och det var herr Ambjörn, han gladdes med fog,
Han tackade fru Ingrid med ära,
Han skickade två svenner norr öfver skog,
Hans bud till hertig Erik att bära.
Till Hofva är stolt, men Engsön har tusende nöjen.
»Hell, säll, hertig Erik, I sitten i fred,
Herr Ambjörn sin helsning eder sänder:
Han hoppas, att I ären honom ej vred,
Ej heller något örlig upptänder."
Till Hofva är stolt, men Engsön har tusende nöjen.
Och det var hertig Erik, jag säger för sann,
Han kunde ej herr Ambjörn umbära:
Han var Sveriges drots och en ypperlig man,
Som värd var belöning och ära.
Till Hofva är stolt, men Engsön har tusende nöjen.
J sägen herr Ambjörn min helsning med Gud,
Hans vänskap jag högt månde skatta;
Men sjelf må han skaffa sig den unga brud:
Jag vill mig dermed ej befatta."
Till Hofva är stolt, men Engsön har tusende nöjen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
