Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
,193
Herr Carl han tog med sig en engel så qvick —
Den älskog vele vi berömma! >—
Med honom han sig för skön Agnes framgick.
Allerkärestan min, jag kan eder. aldrig förglömma.
„Och hören I, skön Agnes, hvad jag säger er: —
Den älskog vele vi berömma! —
Er hand och . ert hjerta är hvad jag omber."
Allerkärestan min, jag kan eder.aldrig Jtaglönima.
Skön Agnes hon lekte med röda guldband: —
Den älskog vele vi berömma! —
„Jag kan ej umbära mitt hjerta och,min hand."
Allerkärestan min, jag kan eder aldrig förglömma.
Det var den lilla engel, han lyddes deruppå —
Den Älskog vele vi berömma! j—
Han hviskade: »skön Agnes, I sägen icke så."
Allerkärestan min, jag kan eder aldrig förglömma.
Skön Agnes hon hälldè på hufnid och teg —
Den älskog vele vi berömma! —
Hon såg på herr Carl, heniiés hjerta det nëg.
Allerkärestan min, jag kan eder aldrig förglömma.
Och engelen verkade i den fromma själ —
Den älskog vele vi berömma! —
Hon sade: »kanske — låt så vara – ikrväl."
Allerkärestan min, jag kan edèr aldrig förglömma;
Dalin.
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
