- Project Runeberg -  Valda skrifter /
264

(1872) [MARC] Author: Olof von Dalin With: Elis Vilhelm Lindblad
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

,264

Brage var tapper och väl öfvad i alla idrotter:
sädan ryttare till sådan häst! Gråilen fick intet hvila
stort under honom; men han mådde intet dess värre:
han fick god skötsel och härligt foder, så att han var
rask som en hjort. Ingen var så ringa, ingen så
inmurad i hela bygden, som icke visste tala om Brage, och
säga hvad Grållen var för en häst. När Brage ville,
så var intet dike så bredt, som han icke satte öfver
som en blixt. Man ville en gång skryta för honom
med Vallacken, trotsa honom och stänga honom vägen,
att han skulle bli efter; men Brage red omkull
Vallacken med ryttaren, som satt på honom, så att alla sex
benen stodo i vädret. Han slog vad med Holger på
ön, att han skulle komma till honom i julstuga en qväll,
när det hvarken har eller brast „Pytt", sade Holger,
»sådane hofmän snacka alltid stora ord." Brage satte
upp tolf süfverkappar, och Holger deremot strandängen,
som ligger på Svedjenäslandet och har i forna dar hört
dertill; det slog intet felt för Brage: han red inöfrer
till Holger på isen, fastän Grålle intet var så särdeles
bräddad, så att folket, som påg derpå, stod och
häpnade. Holger betalte laget, och Brage tog ängen, som
sedan intet har kommit Grållen illa till pass.

Men nu vill jag berätta om Frej, Brages son, som
fick Grållen af sin far. ;Det är sannt, att hästen hade
bevisat en makalös hurtighet och styrka under Brage»’
men det hade något kostat på: han var nu så matt,
att han behöfde komma på stall. Der lät Frej laga om
honom på bästa vis, och hans tjenstehjon sparade ingen
flit; men det sägs derhos, att de ock intet sparade fo-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:19:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ovdskrift/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free