- Project Runeberg -  Våra öfverliggare samt Ett universitet i Sveriges hufvudstad /
29

(1886) [MARC] Author: Oscar Svahn With: Bruno Liljefors
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DJURBERG.

29

5. Djurberg.

När för några år sedan en nykomling anlände till Upsala
var det sed — och kanske fortlefver denna sed än i dag —
att han på den första nationssexan eller vid det första glaset
på »Taddis» eller »Gästis» af äldre kamrater undfägnades dels
med de stående Upsala-witzerna, att och hvarför det eller det
huset kallades »perfectum», ett annat »imperfectum», ett tredje
»plusquamperfectum» o. s. v.; dels fick han till lifs ett antal
mycket goda historier både om de äldre Upsala-originalen,
professorerna S. och P. och R. och den alltid lika uppsluppne
T. F. o. s. v., men först och sist fick man höra historierna om
gamle Djurberg.

Se här ett litet urval af dessa välkända lynnesdrag, som
dock måla mannen sådan han gick och stod här i verlden —
vi vore frestade att tillägga — både ut- och invärtes.

Djurberg var i allmänhet föga blid att skåda. Han var
en mörklagd man med välbildade drag, medelstor till växten,
men ovanligt kraftigt bygd och märkvärdigt nog, utan någon
betydligare »fettanläggning».

Vanligen var han dyster, sluten och fåordig, och endast
en snabbt öfvergående blixt i ögat förrådde den humor, som
dolde sig bakom den dystra uppsynen.

Med ett orubbligt lugn i alla lifvets skiften, tycktes han
hysa den afgj ordaste likgiltighet för allt, som tilldrog sig
omkring honom, för kläder och föda, hus och hem, för klander
och beröm, vänner och främlingar, forntid och framtid, med
ett ord, för allting i verlden med undantag af aftontoddin.
En bland hans mest framträdande egenheter var den
långsamma, snöflande ton, hvarmed han uttalade sina sparsamma
omdömen, och anmärkas bör, att om hans saftiga kärnord icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:20:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/overligg/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free