- Project Runeberg -  Våra öfverliggare samt Ett universitet i Sveriges hufvudstad /
106

(1886) [MARC] Author: Oscar Svahn With: Bruno Liljefors
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

124 KOLLEGUGIFVARE, £ TUDENTFA BR] KAN TER OCH SAMLARE.

bort skrifva: »Gala, min käcka gök», »ty,» slöt Stafvenius
sin framställning, »sådant gränsar nästan till oanständighet».

När Stafvenius om aftonen kom in på ett värdshus för att
stilla sin hunger, sedan han mången gång varit i arbete ända
från kl. 4 på morgonen utan »att hafva smakat ett Guds lån»,
drog han först upp en blyertspenna ur västfickan och började
rätta den illa stafvade matsedeln från ofvan till nedan, sätta
»bockar» och »dubbelbockar», ändra och förtydliga, och först
sedan matsedeln på detta sätt blifvit gjord, »ren och snygg,
så att en kristen menniska kunde läsa den», bestälde sig
Stafvenius oföränderligt samma måltid, nemligen biff med ägg
och potatis samt en halfbutelj öl.

Stafvenius var oöfverträfflig i konsten att författa
rättstaf-ningsöfningar, i hvilka nästan hvarje ord utgjorde en s. k.
»snara». Stafvenii inbillningsgåfva kände i detta hänseende
inga gränser. Så här ungefär lydde de:

»Ett tjenstehjon vid namn Jon hade blifvit ombedt att
hemta jäst till presten, söm fått i sin hjerna, att han gerna
ville hafva en gäst på the. Ja så! Ja, så kan det te sig.
Men ingen skulle hafva lett, om hjonet blifvit sedt, dignande
på den slingrande gångstigen, lunka sig till en lungkatarr, och
under åska och regn samt utan hägn, ja, utan att kunna skilja
mellan mitt och ditt, midt i en helg flämta som en bälg för
att hemta den välsignade jästen åt presten med gästen» o. s. v.

Jemte detta slags idrott fingo lärjungarne flitigt sysselsätta
sig med s. k. kakografiska öfningar eller àtt rätta hvar andras
illa stafvade scripta eller sådana som Stafvenius för detta
ändamål sjelf författat. Men då detta stoff snart började tryta
och Stafvenii tid ej räckte till för att förfärdiga nya
»kako-grafier», så hittade han på råd. Han hade nemligen sedan mer
än tio år till baka varit förlofvad med en visserligen något till
åren kommen, men mycket varmhjertad prestdotter
någonstädes uppåt landet. Stafvenii kärlek hade för länge sedan
bleknat för en annan flamma, nemligen rättstafningen, hans
bref hade blifvit allt sparsammare och kyligare, hvaremot hon,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:20:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/overligg/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free