- Project Runeberg -  Våra öfverliggare samt Ett universitet i Sveriges hufvudstad /
107

(1886) [MARC] Author: Oscar Svahn With: Bruno Liljefors
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8 TAFVENIUS. 107

som satt så ensam der borta i den ensliga prestgården, allt
fortfarande hvarje vecka sände honom tvenne bref, hvartdera
om 16 sidor, flödande af ömhet, men — o ve! — äfven
öfversållade af staffel. »Och det blir värre med åren,» yttrade
Stafvenius dystert, när han talade om denna sin hjertesorg.
Till en början hade han försökt att bibringa henne några af
sina »hufvudregler», men fåfängt. Så hade han måst inskränka
sig till att rätta hennes bref, innan de »bundtades», men under
senare , åren hade hans tid icke ens medgifvit detta.

»Hevreka!» utropade en dag Stafvenius, då han öfverhopad
af arbete stod alldeles utblottad på »kakografiska öfningar».
Derpå rusar han till den stora kistan, i hvilken
kärleksutgju-telserna sedan mer än tio år till baka voro instoppade. Han
griper den tjockaste, orättade bundten och fördelar innehållet
mellan de kakograftörstande lärjungarne. Han har slagit två
flugor i en smäll och märker dessutom till råga på sin
förtjusning, att aldrig hade hans lärjungar utfört ett arbete med
sådan lust, ett sådant sprittande lif som detta.

Så långt allt väl. Men en dag, sedan han, märkvärdigt
nog, ej på en -hel månad fått emottaga något kakografiskt
bidrag från vederbörande, erhåller han ett litet paket jemte ett
kort bref. Paketet innehåller hans egna bref, ringen jemte
åtskilliga starkt knollriga hårlockar, och i brefvet underrättas
han kort och godt derom, att »hennes hjerta kalnat på grund
af hans allt mera issnande kölld». Hon hade beslutat skänka
sin hand åt församlingens komminister och återfordrade nu sin
ring, sina hårlockar och sina bref.

Jo, der stod nu Stafvenius vackert i klämman! Men hvad
var att göra? En sådan grannlaga begäran måste
efterkommas, hvarför Stafvenius måste anskaffa en större packlår och
afsända utgjutelserna såsom fraktgods. »Kostade mig ändå
S: 75>:N tillade Stafvenius med en komisk suck, när han beskref
förloppet.

Man tänke sig nu f. d. fästmöns förvåning vid åsynen af
sina bref! Men intet ondt utan något godt i släptåg. Ung-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:27:19 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/overligg/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free