- Project Runeberg -  Våra öfverliggare samt Ett universitet i Sveriges hufvudstad /
137

(1886) [MARC] Author: Oscar Svahn With: Bruno Liljefors
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

POTT-ASKMAN.

13 7

om han köpt dem nya, och så hade Askmans lilla »Geschäft»
snart urartat till en verklig »affär».

Men härvid stannade det icke, utan när nykomlingen sedan
stod färdig att lemna Upsala, så instälde sig naturligtvis
Askman och tyckte, att »vännen» gerna kunde skänka honom
»de der småsakerna». Askman kände sina kunder, och då
han låg många år vid universitetet, så kunde han på detta
sätt tigga, sälja och åter tigga samma »porslin» tre eller fyra
gånger, och ju oftare han återfick samma »kärl», desto mera
svälde hans hjerta icke blott af stolthet, utan också af dessa
ömmare känslor, med hvilka man återser en dyr och länge
saknad vän.

Mot feriernas annalkande plägade Askman vanligen för*
söka att erhålla någon s. k. predikokondition på landsbygden.
Dock är att märka, att sådant, i trots af prestbristen i
erke-stiftet, aldrig lyckades mer än under de första åren af hans
studenttid, eller innan han hunnit blifva riktigt känd i orten,
äfvensom att han aldrig, så vidt man vet, någonsin erhållit
anbud att för andra gången återkomma till samma ställe.
Saken var nemligen den, att han var i besittning af en nästan
fabelaktig matlust, så snart han råkade komma till ett
främmande bord. Alla de historier, som man i detta hänseende
förtäljer om Askman såsom feriepredikant, äro visserligen icke
tillförlitliga, men några lära vara det. Sålunda t. ex. lär det
verkligen varit om Askman, som prostinnan haft det bekanta
yttrandet, då han vid middagsbordet råkade få något i vrångstrupen,
och sedan han »hostat ut», vördsamligen bad om ursäkt för
det han råkat »sätta något i den galne halsen». »Bäckman
du», ropade nemligen prostinnan, i det hon slog i hop.
händerna, som om hon plötsligen hade fått lösningen på en
hittills för henne olöst gåta, »der ha vi det! Karlen har två
halsar!»

Likaledes lär det varit Askman, som gaf den hederlige
prosten X. anledning —till hans icke mindre bekanta oartighet.
Askman hade anländt tidigt på förmiddagen till det nya stället*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:27:19 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/overligg/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free