- Project Runeberg -  Våra öfverliggare samt Ett universitet i Sveriges hufvudstad /
211

(1886) [MARC] Author: Oscar Svahn With: Bruno Liljefors
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PLANLÖSA LÄSARE, KONST- OCH OFFENTLIGHET SOF V ER LIG G ARE. 211

vackert sminkadt ansigte, tillhörande en figur i
fruntimmers-drägt, äfven om han vet, att denna figur är en karl.)

Så gick det t. ex. med vännen Kållund, som städse var
och förblef en mycket anständig, nykter och sedig yngling och
derför i det längsta bibehöll sitt fina bleka ansigte. Sedan
han under loppet af flere år icke gjort annat än uppträdt dels
som älskarinna, dels som älskare vid studenternas
teaterföreställningar, brände han på allvar sina skepp och tog anställning —
icke vid Kungl, teatern, såsom en och annan begåfvad
studentskådespelare någon gång gjort — utan vid en kringresande
teatertrupp. Här uppnådde han snart en framstående ställning
och vardt inom några år en pelare uti den ambulerande Thalias
tempel. Någon tid derefter återsågo vi honom såsom
innehafvare af hjelterollen i ett stort femaktsskådespel. Han stod
då i blomman af sitt konstnärsskap och hade på ett förvånande
sätt utvecklat alla de fel, som vi en gång i vår egenskap af
regissör vid studentskådespelen efter bästa förmåga sökt hos
honom bortarbeta: samma oemotståndliga lust att med
öfverarmen tryckt mot sidan göra åtbörder blott med underarmen,
»amma nyckelbensandning och oförmåga att hushålla med
luftförrådet, samma glappning i röstspringan med ty åtföljande
hesa biljud vid hvarje röstansträngning, samma stela
benrörelser, som om Kållund haft ett par styltor innanför
benkläderna, och när han sedan i »det glada lustspelet» skulle
sjunga sina älskarekupletter, samma lust att med spända
halsmuskler sätta näsan i vädret efter mönstret af en drickande
ankbonde. Men Kållund svärmade för sin konst, och detta
svärmeri gaf åt hans spel ett slags stämningsfullhet, som städse
grep och gjorde kol på småstadsdamernas hjertan.

Slutligen efter många vexlande öden lär dock äfven
Kållund — efter hvad vi en gång hörde berättas — tagit sig fram
här i verlden.

Fattigvårdsstyrelsen i Landskrona eller någon annan
sydsvensk stad, vi erinra oss ej hvilken, fann sig en gång
föranlåten att annonsera efter en fattighusföreståndare. Nittiofem

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:27:19 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/overligg/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free