- Project Runeberg -  Våra öfverliggare samt Ett universitet i Sveriges hufvudstad /
239

(1886) [MARC] Author: Oscar Svahn With: Bruno Liljefors
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PUTS ARE, Pl G TJUSARE, HELSOPEDANTER OCH OM SÄTTARE. 239

gifva sig in i landsstaten och derstädes hålla till godo med
länsmannens eller häradsskrifvarens gagneliga, men mindre
anspråksfulla befattningar — platser, från hvilka innehafvaren
äfven med bästa förmåga endast högst sällan avancerar till
landshöfding. Har han deremot sinne för vetenskapliga studier^
så blir han läroverksadjunkt — vare det nog sagdt.

leke heller vill han slutligen göra sig skyldig till något
bedrägeri, t. ex. af det slag, hvartill gamle Kugelström allt
emellanåt plägade göra sig saker, samme Kugelström, som
hade den förmågan att kunna ställa till slagsmål, när han
ville, och han ville det nästan alltid.

»Hur i ali verlden bär du dig åt, bror Kugelström,»
frågade någon, »för att ständigt råka i slagsmål?»

»Den saken är mycket enkel,» svarade Kugelström, »jag
går fram till den förste, jag råkar, och så säger jag: ’Hva ä
de om?’ Svarar han då, så säger jag: ’Ja så, herrn är
näsvis!’ och så får han en på örat för det. »

»Ja, men om han icke svarar?»

»Ja, då säger jag naturligtvis: ’Ja så, herrn svarar inte,
när herrn tilltalas!’ — och så får han en på örat för det.»

Det var samme Kugelström, som, då en af björnar hårdt
ansatt vän beklagade sig för honom, i förvånad ton sporde:

»Men hvarför i alla verldens dar låter du inte ’döskrifva’ dej ?»

»Hvad menas med ’döskrifva’?» frågade vännen något
förbluffad.

Då berättade Kugelström, huru han brukade göra, när
han var riktigt »ringad». Han for bort till någon undangömd
bygd utan att underrätta någon kristen själ om gömstället,
och sedan han derstädes lefvat någon tid i enslighet enligt
den gamla klassiska regeln: »Den lefver bäst, som bäst är
gömd,» lät han någon hederlig vän skrifva ett långt bref, t. ex.
till skräddaremästaren D., som värst ansatt honom. Brefvet
innehöll den sorgliga underrättelsen, att teologie studeranden
Anders Petter Kugelström efter ett svårt och långvarigt lidande
stilla och fridfullt afsomnade den 2 April kl. 2 på morgonen,
djupt sörjd och saknad af vänner — anförvandter hade han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:27:19 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/overligg/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free