- Project Runeberg -  Våra öfverliggare samt Ett universitet i Sveriges hufvudstad /
272

(1886) [MARC] Author: Oscar Svahn With: Bruno Liljefors
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tilltagande, och då han någon afton ej fått sitt tillbörliga
qvantum alkohol, kunde han råka i ett sådant lynne, att han
en gång till och med bet en öfverkypare. Prisse hade blifvit
toddimartyr. Det omåttliga förtärandet af kött, steksås och
socker hade dessutom förstört hans utseende, gjort honom
ovig, tung och otreflig, och då han derjemte allt som oftast
fick ligga ute om nätterna, så började han snart äta sig sjelf
eller befann sig, med andra ord, i sista stadiet af öfverliggeri.
Prisse hade blifvit cyniker.

Rasmus hade icke blott fysiskt, utan äfven moraliskt
förderfvat ett ädelt djur. Hade han rättighet dertill?

Den djupt förfallne Prisses slut var lika bedröfligt som
den senare delen af hans förfelade lif. En afton, då han
kom raglande från en krog, der en hop unga glopar fylt
honom med konjak, var han nog olycklig att sammanträffa
med stadens nye fiskal, som hvarken kände honom eller hans
lefnadsvanor. Fiskalen, som trodde sig hafva för ögonen ett
fall af rabies, sände efter nattmannen, som lade en snara om
Prisses hals och utan försköning befordrade honom till en annan
verld.

Ärade läsare, tro icke, att vi här göra oss skyldige till
något öfverdrifvet eller mindre passande skämt. Vi kunna
nemligen högtidligt försäkra, att vi under vårt universitetslif gjort
en, om också ytlig bekantskap med icke mindre än tre studenthundar,
som beträdt samma sluttande plan som den stackars
Prisse.

Vi yttrade i inledningen, att öfverliggarluften vid våra
universitet vore så stark, att den till och med angrep
derstädes boende fruntimmer eller dit inflyttade gamla ryttmästare.
Vi gå nu ett steg längre och påstå, att denna luft är så mäktig,
att den stundom angriper till och med studenthundarne.

*



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:27:19 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/overligg/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free