Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S TÄTS UNIVERSITETENS UNDER VISN1NGSSÄ TT. 315
juridiska spörsmål samt meningsutbyten, hvarför denna af
intresserade universitetslärare ledda inrättning snarare torde
böra kallas en juridisk förening än ett seminarium. Utan
öfverdrift torde man följaktligen kunna påstå, att studierna
inom den juridiska fakulteten vid båda våra universitet alltjemt
fortgå utan fullständiga, till dessa studier sig anslutande,
planmessigt ordnade praktiska öfningar och utan den kritiskt
vetenskapliga handledning i juridiskt forskningsarbete, som ett
verkligt juridiskt seminarium borde hafva till syfte. Sannolikt
utgjorde den ofvan omnämda Kongl, förordningen om ändring
i de civila em betsexamina (1863) ett uppslag till förändring
i den juridiska lexläsningen eller till de juridiska studiernas
ombildning i en både ur pedagogisk, praktisk och rent
vetenskaplig synpunkt förnuftigare riktning. Denna förordning
stadgar nemligen, att examensprofven skulle vara dels
muntliga, dels skriftliga, hvarjemte den samma ej med ett ord
omnämner tentamina. Man då universitetsstyrelsen, förmodligen
af aktning för »den frie anden» inom den akademiska
undervisningen, underlät att meddela några föreskrifter om ordnandet
af sådana praktiska öfningar, som kunde underlätta eller
möjliggöra de skriftliga profven, och då må hända de juridiska
fakulteternas lärare voro fylda af samma »ande» gent emot
de studerande, så uteblefvo, åtminstone tills vidare, några
dylika planmessigt ordnade öfningar, hvarför också t. ex.
den nya s. k. hofrättsexamen till en början ansågs så
afskräckande, att mången påstod sig hellre vilja undergå juris
kandidatexamen, i hvilken de skriftliga profven icke voro så
betungande och ingen professor nekade att tentera. Till denna
senare punkt skola vi här nedan återkomma.
Men med allt erkännande af det akademiska seminariets
förtjenster kunna vi dock icke underlåta att mot det samma
anmärka, först och främst att det endast öppnar sina portar
för sådana lärjungar, som redan gjort betydande framsteg inom
ett visst vetenskapsområde, hvaremot nybörjaren eller den unge
studenten inom de specielt humanistiska vetenskapsgrenarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
