- Project Runeberg -  Våra öfverliggare samt Ett universitet i Sveriges hufvudstad /
336

(1886) [MARC] Author: Oscar Svahn With: Bruno Liljefors
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

336 ETT UNIVERSITET / SVERIGES HUFVUDSTAD.

misstanken att ända in i slutet af nittonde århundradet vilja
sola sig i glansen af dylika gyckelspel?

Närmast i ordningen kommer prokanslersembetet, hvars
sjelfskrifne innehafvare är erkebiskopen för det norra och
vederbörande stiftsbiskop för det södra universitetet. Detta
styrelseled intager ur principiel synpunkt en vida
fördelaktigare ställning än kanslersembetet. På grund af sin
embets-ställning bör prokanslern icke kunna vara främmande för
universitetsfrågorna, såsom icke väld intager han ur denna
synpunkt en friare ställning till den underordnade myndigheten
och såsom boende i universitetsstaden skulle han vida lättare
än kanslern kunna både öfvervaka och främja universitetets
angelägenheter. Men i regeln saknar han både håg och tid
för en dylik mödosam och i mer än ett hänseende lönlös
uppgift. Prokanslern intager samma ställning till universitetet
som eforus till läroverken inom sitt stift. Bådas verksamhet
är en biprodukt af deras egentliga embetsställning och ur
denna synpunkt en qvarlefva från den tid, då äfven skolan
var ett föräldralöst barn, för hvilket kyrkan iklädt sig
fadder-pligterna. Men skolan liksom vetenskapen har för länge sedan
inträdt i sin mannaålder och vill icke hålla till godo med
biprodukterna af mensklig verksamhet, lika litet som den
kan näras med smulorna från andras bord. En kraftig och
nitisk prokansler kan utan tvifvel liksom en eforus med dylika
egenskaper uträtta mycket godt och har väl också städse
så gjort. Men i regeln intager så väl den ena som den
andre en mera tillbakadragen ställning. Prokanslerns förnämsta
åliggande synes vara att utgöra en mellanlänk mellan kanslern
och konsistorium, och denna ställning är icke alltid angenäm.
Prokanslern eger rättighet att, när han så behagar, leda
konsistoriets förhandlingar, men får icke deltaga i dess beslut,
och endast sällan begagnar han sig af denna rättighet,
förmodligen emedan han under vanliga förhållanden skulle vid
sitt inträde i konsistoriet känna sig besvärad af den tydligt,
om också icke*i ord uttryckta frågan: »Hvad har Ni egent-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:27:19 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/overligg/0354.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free