Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342 ETT UNIVERSITET / SVERIGES HUFVUDSTAD.
visningen så, att ett större antal unga qvinnor lockas in på
studiebanan utan att för den samma ega vare sig tillbörliga
anlag eller fysiska krafter vore utan tvifvel lika pedagogiskt
oklokt och inhumant som att medelst hämmande åtgärder i
motsatt riktning vilja utestänga den ur intelligensens synpunkt
rikt begåfvade unga qvinnan från denna lefnadsväg. leke
hvarje med sådana anlag utrustad ung qvinna har dock vare
sig lust eller tillfälle att egna sig åt studier, som utmynna i
läkare- eller lärarekallets yrkesutöfning, men för att emellertid
erhålla någon användning af den lediga tid eller de krafter,
som stå henne till buds, kastar hon sig icke sällan på en
konstnärsdilettantism, som i våra dagar icke längre är inskränkt
till musikens, utan allt mera börjar inkräkta på de bildande
konsternas områden, och som ofta är lika ofruktbar för henne
sjelf som menlig för den sanna konstutöfningen. På det rent
vetenskapliga forskningsområdet har den svenska qvinnans
kraft hittills varit nästan opröfvad. Men hvad hon på detta
fält kan uträtta utan att hon derför behöfver lemna
familjehärden eller så att säga bränna sina skepp för att slå in på
en bana, som naturen icke anvisat såsom qvinnans allfariväg
— derom vittna de i fråga varande frukterna af Stockholms
högskolas verksamhet. Men dessa frukter innebära äfven
framtidslöften. Ty när en gång forskningsarbetet inom högskolans
öfriga områden varder lika väl ordnadt som nu inom den
maternatiskt-naturvetenskapliga afdelningen, så skola vi utan
tvifvel få se en del af högskolans qvinliga lärjungar ytterligare
utsträcka sin vetenskapliga forskningsflit, t. ex. till nordens
och framför allt Sveriges så länge mer eller mindre förbisedda
kulturhistoria och sålunda kanske gifva upphof till
föreläsningar, ännu värdefullare än de öfver den romerska kejsartiden,
med hvilka en af högskolans framstående lärare förstått fängsla
den bildningssökande allmänhetens uppmärksamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
