Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XVIII INLEDNING SORT) TILL VÅRA ÖFVERSITTARE.
decentralisationen måtte ersättas af en centralisation, som
möj-liggjorde en verklig styrelse.
Har nu under de tolf till tretton år, som förflutit sedan
det ofvannämnda arbetet offentliggjordes, någon enda af de
omförmälda reformfrågorna funnit sin lösning på
lagstiftningens väg? Låtom oss icke begära orimligheter! Det är mer
än sjuttio år sedan en sådan storman som C. A. Agardh
framställde liknande förslag till ändringar af det akademiska
undervisningssättet. * Ungefär samtidigt med offentliggörandet af
omförmälda arbete ingick en framstående professor vid Uppsala
universitet till vederbörande myndighet med förslag i liknande
syfte, utan att detsamma dock ledde till annan påföljd än det
gamla, så illa beryktade »non possumus».
Ännu mera lättvindigt affärdades dock en motion i ämnet,
som ungefär samtidigt väcktes i andra kammaren af en bland
dess för kulturfrågor mest intresserade ledamöter, alldenstund
motionen aflämnades så sent från vederbörande utskott, att
den icke innan riksdagens slut hann fram till första kammarens
bord. Sedan denna tid har det på det ifrågavarande
reformområdet varit så tyst som i grafven på tvänne undantag när.
Det ena af dessa undantag är kommitterades förslag angående
ett fullständigare förverkligande af seminarieformen vid
undervisningen inom den teologiska fakulteten. Det andra är
bibliotekarien Elof Tegnérs bekanta, om stor sakkännedom
och skarpsynthet vittnande förslag till en genomgripande
omgestaltning af statsuniversitetens styrelse och administration
(Nordisk Tidskrift 1898, tredje häftet), ytterst åsyftande att
hvartdera universitetet måtte erhålla en på platsen bosatt
af-lönad kansler eller en verklig chef — ett förslag som med
nödiga ändringar helt visst skall förverkligas — kanske någon
gång mot slutet af det tjugonde seklet — kanske ock
dessförinnan. Dock intet kanslersämbete för lifstid, än mindre
som bisyssla, sammankoppladt med annat ordinarie ämbete!
* Jmfr hans reservation till 1828 års läroverkskommitté.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
