- Project Runeberg -  Våra öfversittare : ungdomsminnen och läroverksstudier / Första delen /
7

(1898-1899) [MARC] Author: Oscar Svahn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

"BONNEN" OCH HAMNBUSEN.

7

»Bonnen» och hamnbusen.

Stora torget, som då ännu icke fått sin kungsstod och
sitt nuvarande namn, Gustaf Adolfs torg, var stadens förnämsta
salutorg för landtmannaalster och erbjöd om fardagarna, onsdag
och lördag, samt i synnerhet vid Larsmässemarknad, då det
var öfversålladt med de små röda marknadsstånden, en
synnerligt liflig anblick. Till torgets märkvärdigheter hörde en lång
rad af fruktmånglerskor, hvilka så att säga behärskade torgets
sydöstra del i närheten af Lejonbron och som i folkmun
vanligen nämndes med det fula namnet »torgrukor» eller rätt
och slätt »torr-rukormen ve den, som i deras närhet tillät
sig någon hänsyftning på detta okvädinsord, ty dessa madamers
munmuskler voro på ett rent af fruktansvärdt sätt tränade.
Vid torgets ena ända i närheten af östra hamnkanalen låg en
liten, ganska prydlig stenbyggnad, den s. k. »Källan», som
utgjorde det förnämsta stället, där dricksvatten från Kallebäcksån
hämtades och där i synnerhet om aftnarna massor af drängar,
men framförallt »Rebeckor» samlades, en hvar med sitt »ok»
på nacken, medan »spännena» stodo par om par i långa rader
utåt torget. Vi undra just hvad en af nutidens
Göteborgsjungfrur skulle säga, om hon anmodades att på detta sätt gå
under oketl

Längs kajen, och för öfrigt hvarhelst någon ledig plats
var att finna, stodo under marknadsdagarna bord och kistor,
dignande eller fullproppade af bär, Larsmässepäron, karameller
och så vidare, men först och sist prunkade öfverallt dessa
ofta alnslånga och halfkvarterstjocka »banor» af Kungelfs
pepparkaka, som med sina mandelögon, strödda öfver den
mörkbruna, glänsande ytan, utgjorde marknadens utan tvifvel
begärligaste handelsvara, åtminstone för de skaror af barn och
yngre landtfolk af båda könen, som stimmade kring dessa
härligheter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:20:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oversitt/1/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free