- Project Runeberg -  Våra öfversittare : ungdomsminnen och läroverksstudier / Första delen /
20

(1898-1899) [MARC] Author: Oscar Svahn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

20 MINNEN FR AN GÖTEBORG FÖR FEMTIO ÅR SEDAN.

nyck, rakt in i vassen, där han blef fastsittande i muddret.
Hvilket nästan öfvermänskligt arbete Lilja då utvecklade för
att få sitt mästerstycke åter flott! Slutligen gick det. Men
knappt hade båten under mängdens jubelrop åter kommit på
djupt vatten, då maskinen råkade i olag och farkosten började
drifva på ett oroväckaade sätt, och så den ena motgången
efter den andra, till dess mängden ledsnade och lämnade
skådeplatsen under löje och bitande kvickheter.

På grund af sina insikter, sin outtröttliga arbetsförmåga och
sitt oegennyttiga intresse för samhällets angelägenheter var
Lilja en mycket anlitad kommunalman. Till sist blef han,
antagligen sedan han icke längre förmådde hålla ihop sina
affärer, brandmästare år 1850 och slöt sitt ur så många
synpunkter märkliga lif år 1860.*

Det var emellertid icke på grund af mannens obestridliga
förtjänster som hans namn under den tidpunkt, som nu är i
fråga, och kanske också långt senare var välbekant för hvarje
stadsbarn. På det s. k. vattenbyggnadsområdet räckte hans
insikter icke till, ehuru han med den själflärde mannens
orubbliga själftillit icke ryggade tillbaka för någon uppgift äfven på
detta område. Sålunda var det Carl Erik Lilja, hvilken i sin
egenskap af »minstbjudande» fastnade för utförandet af det för
sin tid ganska storartade företaget att upprensa och med
sten-kajer förse den förfallna s. k. Masthamnen, som, med inlopp
från Västra Hamnkanalen, var belägen mellan västra ändan af
Norra Hamngatan samt platsen för det nuvarande Packhuset.
Detta var 1836. Upprensningen samt en betydlig del af
kajarbetet voro redan utförda följande år, då en
söndagseftermiddag under en stark västlig storm fördämningen genombröts
och den nya kajbyggnaden ohjälpligen rasade. Denna händelse
var måhända i och för sig icke så betydelsefull. Det
märkligaste eller för den tidens Göteborg betecknande var, att först
och främst ett så dyrbart arbete uppdrogs åt en person, som

* Jfr Alb. Cederblad: »Göteborg, Skisserade skildringar» m. m. (1884).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:20:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oversitt/1/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free