- Project Runeberg -  Våra öfversittare : ungdomsminnen och läroverksstudier / Första delen /
91

(1898-1899) [MARC] Author: Oscar Svahn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GYMNASIUM 1848-1851.

91

»Dum-dum etc.» Den hjärtlösa delen af åhörarna log. de
öfriga kände sig illa till mods vid åsynen af den stackars
mannen, som satt däruppe och våndades, medan hans allt
annat än klassiska anletsdrag voro alldeles förvridna på grund
af den ovanliga själsansträngningen. Ytterst sällan hände det,
att någon pastoralexamenskandidat underkändes, men när
domkapitlet denna gång sammanträdde för att afgifva sitt betyg,
blef det mycket allvarligt ifrågasatt, om denne »Dufva» kunde
»anses klok och tagas med i fält». Några af de yngre ville
låta nåd gå för rätt, men flertalet af gubbarna skakade på
hufvudet och mumlade: »Dum, dum, dum». Fåfängt framhöll
den barmhärtiga minoriteten, huruledes en annan
pastoralkandidat för icke länge sedan sluppit igenom, ehuru han bland
annat ej varit i stånd att erinra sig namnet på den flod, vid
hvilken staden Rom är belägen. »Prat,» hväste gubbarna,
»då var det blott fråga om ett minnesfel och därtill i ett så
underordnadt ämne som geogi’afi, men nu gäller det latin —
latin l Dum, dum, dum 1 Fy!»

Vidare framhölls, huru fattig den stackars mannen var
samt huru han en gång förut blifvit af ett oblidt öde hindrad
från att aflägga sin pastoralexamen. Händelsen var följande.
Han hade i ofvannämnda syfte kommit till stiftsstaden, där
han tog in på ett litet billigt tillhåll för resande vid en af
stadens smågator. Tidigt på morgonen efter sin ankomst
vaknade den efter resan uttröttade komministern vid att den
oreglade dörren försiktigt öppnades, och in trädde en karl —
som väl icke kunde vara någon annan än uppassaren.

»Tag de där kläderna,» sade den omornade komministern,
i det han pekade på sin splitter nya prästdräkt, som han lagt
på en af stolarna, »och tag stöflarna med.»

Karlen lydde befallningen och tog både kaftanen,
benkläderna, västen och »stöflarna med» — men kom aldrig mer
igen. Den omisstänksamme landtprästen hade råkat ut för en
»luffare».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:20:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/oversitt/1/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free